Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG NORDSTADEN 11:6 - husnr 1, CHRISTINÆ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

CHRISTINÆ KYRKA (akt.)
2005-07-22
Exteriörbeskrivning
Christinæ kyrka är en friliggande kyrkobyggnad med spritputsade fasader. Tornet har väggar i gult tegel och kopparklädd huv, krönt med lanternin och spira. I öster ansluter det Aschebergska gravkoret som har slätputsade fasader och välvt kopparklätt tak med öppen lanternin. Kyrkogården är planterad och omges av ett järnstaket.
1600-talskyrkan har, trots tre stora bränder, fortfarande ett mycket välbevarat uttryck. Den största förändringen är tornhuvens utformning som härrör från 1779. De stora bemålade glasfönstren från 1879-1901 kan också uppfattas från utsidan. Kyrkan har en ålderdomlig, monumental karaktär och en strategisk placering vid Stora Hamnkanalen i centrala staden.
Tornet med sin karaktäristiska tornhuv är betydligt högre än omgivande bebyggelse och utgör ett välkänt landmärke i stadslandskapet.
MURVERKET i består av gult Flensburgstegel - så kallat Göteborgstegel. I delar av tornet finns äldre holländskt tegel, s.k. moppen, som är äldre än den första stadsbranden 1669. Även om kyrkan har brandhärjats och återuppbyggts flera gånger och finns det sannolikt ganska stora partier kvar av de olika byggnadsdelarnas ursprungliga murverk.
Christinæ är en salskyrka med ett fullbrett, femsidigt avslutat KOR i öster. Mot väster är den rakt avslutad.
De grovt spritputsade FASADERNA är gulmålade. Fasaderna är rytmiskt uppdelade med spritputsade STRÄVPELARE som markerats med en bemålning i en ljust grå nyans. På strävpelarna sitter dekorativt utformade ankarjärn. SOCKELN är målad i en gråblå nyans och avskild med en streckning i putsen. Det kopparklädda TAKET är ett säteritak med lätt konkava takfall. Det är valmat åt öster. På taknocken ovanför koret sitter skulpterad oljelampa i koppar. Italianen som åtskiljer de två takfallen är försedd med ventilationsöppningar. Häng- och stuprännor är av kopparplåt.
Kyrkan har två ENTRÉER som markeras med enhetligt utformade VINDFÅNG placerade mitt på de södra och norra fasaderna. De är utkragade någon meter ur långhusets murverk och PORTARNA sitter i spetsbågiga muröppningar. Vindfången utgörs av dubbla dörrpar med ungefär en halvmeter emellan där de inre dörrarna ligger i nivå med långhusväggen. De yttre dörrparen utgörs av pardörrar av fyllningsutförande, krönta av spetsbågiga överljusinsläpp med täta träspröjsar. De inre är prydda med snickerier i nygotisk stil. Entrépartierna avslutas uppåt med utkragade lister och trappformade kopparklädda tak krönta av kors. Den södra entrén har karaktär av huvudentré på grund av den praktfulla dubbeltrappa i sten som leder upp till kyrkan från detta håll, samt av placeringen nära huvudstråket Norra Hamngatan. FÖNSTREN är satta i spetsbågiga öppningar, fem i varje långhusfasad och fyra i koret. De är tillverkade av ek och har spröjsverk med ett enkelt masverksmotiv, normalglas utåt och blyinfattat diagonalglas inåt. I den östra delen av kyrkan är de invändiga fönstren bemålade. Den VÄSTRA FASADEN har symmetriskt satta dörr- och fönsteröppningar. Mitt på fasaden sitter en dubbeldörr i en trubbigt spetsbågad öppning med ett runt fönster över. Den leder in till kyrkans egentliga VAPENHUS i tornets bottenvåning. Vapenhuset används inte som entré. På var sida om dubbeldörren sitter enklare dörrar och i en axel ovanför sitter mindre rundbågiga fönster som släpper in ljus i tornet. Samtliga utvändiga snickerier är brunmålade. På kyrkans norra långhusfasad är två gravstenar fästade.
Det Aschebergska GRAVKORET är sammanbyggt med Christinæs kor i öster. Det är en avhugget oktagonal byggnad, där tre av åttakantens sidor "försvinner" in i kyrkans kor. Byggnaden har slätputsade FASADER målade i samma kulörer som kyrkan. De fem FÖNSTREN är rakt avslutade med fasta bågar. De är utåt smårutsindelade med mittpost, två tvärposter och en rund sektion högt upp, för att följa utformningen av de bemålade fönstren invändigt. De fem fristående fasaderna kantas av pilastrar som sträcker sig mellan den utkragade, släta sockeln och en kraftig taklist. Byggnadens mest karaktärsskapande del är den stora, utsvängda, kopparklädda KUPOLEN med en lanternin som kröns av en urna och ett kors. Tre segmentbågar sitter längs takfoten.
TORNET reser sig högt över omgivande bebyggelse. Fasaderna är oputsade med tydliga lagningar i murverket, markerade hörn och synliga ankarjärn. Planen är kvadratisk. Ljudluckor sitter i segmentbågiga öppningar högt på tornet, två åt varje väderstreck. I utrymmet innanför finns ett KLOCKSPEL som installerades 1961 och består av 42 klockor. Det är levererat av AB Westerstrand & Söner, klockorna är gjutna och stämda av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna. Åt väster finns två rundbågiga fönster längre ner på fasaden. Tornets mest karaktärsskapande del är den kopparklädda TORNHUVEN med joniska dekorelement, lanternin och spira. Här hänger Christinæs tre KYRKKLOCKOR. De är ursprungligen gjutna 1746-47 av Johannes Daglieb, men de två större har gjutits om senare; storklockan 1898 av Johan A Beckman & Co i Stockholm och mellanklockan 1882 av Göteborgs Mekaniska Verkstad. Tornur vetter åt fyra väderstreck
SAKRISTIAN är tillbyggd vid koret på kyrkans norra sida och tillkom 1923. Det är en låg byggnadsdel i sten och puts vars höjd begränsas av det äldre glasmålade fönstret i koret. Sockeln och de rundade hörnen är murade av sten, väggytorna däremellan är spritputsade och gulfärgade. Mot norr och öster sitter kopplade fönster av furu, mot väster en enklare dörr under ett skärmtak av plåt. Taket är platt, med en barriär av sten och smide. På barriären står en urna av sten.
Christinæ kyrka står på en GRUND av lera. Den ursprungliga grundläggningen är från år 1648 och även om kyrkan har brunnit och återuppbyggts flera gånger sedan dess är det sannolikt att grundläggningen till stor del fortfarande är den samma som på 1600-talet. Förmodligen utgörs grunden av en konformad naturstensgrundmur på en rustbädd av träpelare.

För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport 2, Christinae kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002.