Stäng fönster GÖTEBORG OLIVEDAL 36:2 - husnr 1, OSCAR FREDRIKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| OSCAR FREDRIKS KYRKA (akt.) | |
| 2005-08-11 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Oscar Fredriks kyrka ligger på en delvis framsprängd platå på den nordvästra sluttningen av Dahlins berg i stadsdelen Olivedal. Den katedralliknande kyrkobyggnaden är en typisk representant för den nygotik som i slutet av 1800-talet blev kyrkostilen på modet. Oscar Fredriks kyrka blev den kände kyrkobyggaren Helgo Zettervalls sista stora kyrkobyggnadsföretag och torde vara den som bäst svarade mot hans kyrkoideal. Stilelement och detaljer är hämtade från äldre medeltida förebilder, i synnerhet den nordeuropeiska tegelgotiken. Byggnadsteknik och material var däremot för sin tid högst moderna. Den rikt artikulerade exteriören tillsammans med höjdläget ger Oscar Fredriks kyrka en dominerande roll i stadsbilden. Fasaderna har ett rikt nygotiskt formspråk präglat av de många spetsiga smågavlarna, stora spetsbåge- och rosettfönster med spröjsverk (masverk), fialer och strävpelare. Oscar Fredriks kyrka räknas som en pseudobasilika; dvs. en blandning av en basilika (där mittskeppet är högre än sidoskeppen med fönster och eget tak) och hallkyrka (där sidoskeppen är lika höga som mittskeppet, båda under gemensamt tak). Oscar Fredriks kyrka har ett förhöjt mittskepp med tak likt en basilika men det saknar kleristoriefönster. Kyrkobyggnaden är treskeppig med tvärskepp och kraftigt utskjutande polygonalt kor som omges av en lägre kapellkrans, inrymmande bl.a. sakristian. Tornet - det högsta bland kyrkorna i Göteborg - har en ovanlig placering på korets nordsida, på grund av platsens topografi. Planformen är originell; ett mellanting mellan rektangeln och det latinska korset. Tvärskeppen är mycket korta, varför själva kyrkorummet får närmast en rektangulär form. Läktarnas trapphus skjuter ut från västfasaden och i vinklarna mellan kor och tvärskepp. Kyrkan har fasader av rött tegel med band av svartbränt tegel och detaljer av cement. Skiffertaket är mönsterlagt och tornspirorna koppartäckta. Genom dekorativt måleri och användandet av olikfärgat material har starka färgkontraster uppnåtts som accentuerar de olika arkitekturelementen och deras konstruktiva funktion. Exteriören domineras av de stora fönstren, mellan dem finns bara kraftigt framspringande strävpelare. Det yttre systemet av strävpelare avlastar valvtrycket och möjliggör det höga mittpartiet. I det inre blir denna upplösning av muren ännu mer påfallande. _____________________________________________________________________________ Oscar Fredriks kyrka vilar direkt på berggrunden. Kyrkan har GRUNDMURAR i cementbruk. Bottenbjälklaget är av betong. SOCKLARNA är av finhuggen granit. Kyrkans huggna granitdelar (pelare, trappor och stenfot) levererades från Kullgrens Enka i Uddevalla. På marken närmast sockeln ligger betongplattor. MURVERKET utgörs av en stomme av tegel fogat med kalkcementbruk. Kyrkan har fasader av hårdbränt rött tegel med mönstermurning i band av svartbränt tegel. Fasadteglet är murat i koppförband och har mycket tunna fogar. Kyrkans tegel kommer från det numera nedlagda Börringe tegelbruk i Skåne. Visst fasadtegel är ersatt vid senare reparationer. Kyrkans FASADER har rika utsmyckningar av gjuten cement såsom listverk, bågfriser, konsoler och fialspiror. I samband med restaureringen på 1910-talet avlägsnades en del fasadelement och åtskilliga av de kvarvarande kläddes med koppar. Cementdekorationerna är målade i gulaktig kulör likt det ursprungliga utseendet. Kyrkobyggnaden är genombruten av höga, spetsbågiga fönsteröppningar med blom- och fyrpassdekorer i överkanten. Varje FÖNSTER delas av mittkolonnetter och horisontella järnspröjsar. Fönstrens ram- och spröjsverk (s.k. masverk) är utförda i formgjuten gulmålad cement. De är av flera olika storlekar och dekoren i spetsbågen skiljer sig något i utförande. De fem korfönstren längst åt öster har blyinfattade glasmålningar som kan urskiljas från utsidan. Kyrkorummets övriga fönster har ytterbågar av klarglas. Innerbågens blyinfattade antikglas kan skönjas. De målade rosettfönstren i norra tvärskeppet och på västra gaveln är ursprungliga. Detsamma gäller sannolikt huvuddelen av fönstren i koromgången och trapphusen. På insidan av det gamla arkivrummets fönster sitter galler av stålsmide. Många av fönstren skyddas sedan 1970-talet av s.k. isolerglas. Torn- och vindsfönstrens färgade glas sitter däremot fortfarande direkt i cementmasverket. Prefabricerade fönsterramverk och övrig gjuten cementdekor levererades av AB Skånska Cementgjuteriet. Kyrkans HUVUDENTRÉ ligger i väster. Visuellt är dock kyrkans norra entré invid koret den mest framhävda. Hit leder en monumental trappanläggning av huggen bohusgranit (från Kullgrens Enka). Ingången är, i likhet med motsvarande entré i söder, försedd med en öppen förhall som vindfång. Ytterligare ingångar finns längre ned i skeppet. Nuförtiden brukas den norra sidoingången som huvudentré. Kyrkans YTTERDÖRRAR är panelklädda pardörrar av fernissad ek med svartmålade dekorativa beslag av järnsmide. Tympanonfälten över entréerna samt norra och södra förhallens valv är dekorerade. MURALMÅLNINGARNA, vilka är utförda i al fresco-teknik, komponerades av Reinhold Callmander på 1890-talet. Kyrkan har TAK av flera typer och på olika nivåer. Kyrkans mittskepp täcks av ett sadeltak, liksom tvärskeppet och de spetsiga gavlarna över entréer och fönster. Koret täcks av ett brant tälttak med tio fält. Takfallen täcks av mönsterlagd svart skiffer (från Grythyttan) med bårdmönster i grått. Trekantiga takkupor sitter högt placerade i de flesta av takfallen och korsmitten kröns av en spetsig fyrsidig takryttare i koppar. Även koromgångens pulpettak och långhusets takkupor är belagda med kopparplåt. Gavelspetsarna kröns av kors eller korsblommor. Ytskikt och bevarade dekorelement har reparerats och i vissa fall ersatts, men det ursprungliga uttrycket har bevarats. Långhuset har en spetsig gotisk takstol. Kyrkan är försedd med rännor och vattenutkastare av koppar och cementbetong. Tornets vattenutkastare i koppar har formen av dekorativa djurhuvuden. Flera fialer och andra dekorelement togs ner kring 1915. TORNET är fyrsidigt. Var fasad kantas av strävpelare och har två spetsbågiga ljudöppningar med jalusiliknande luckor i koppar. Tornuret med urtavlor åt fyra håll tillverkades av urfabrikör G W Linderoth i Stockholm och sattes upp 1891. Tornet kröns av en spetsig åttasidig kopparklädd spira med fyra mindre hörnspiror. Från marken till tornspirans övre del mäter tornet 71 m, vilket gör det till Göteborgs högsta kyrktorn. Den smäckra krönprydnaden är 8 meter hög. De tre KYRKKLOCKORNA hänger ovanför varandra i tornet. Klockstolen, som är ursprunglig, är en järnkonstruktion av modell "Götaverken". Högt upp i tornspiran finns även två mindre slagklockor som hör till tornuret. Alla klockorna är gjutna 1892, de större av Eriksbergs Mekaniska Verkstad och de mindre av K G Bergholtz i Stockholm. ______________________________________________________________________ |
