Stäng fönster GÖTEBORG STYRSÖ S:50 - husnr 1, STYRSÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STYRSÖ KYRKA (akt.) | |
| 2005-09-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
EXTERIÖR Kyrkan invigdes 1754, men var helt färdigbyggd först år 1759. Den har en öst-västlig sträckning med kor i öster och torn i väster. De kraftiga naturstensmurarna kan skönjas under pusten och ger kyrkan ett ålderdomligt uttryck. Tornet är relativt lågt, med en sockelvåning i sten och en överbyggnad i trä. Kyrkans siluett med det låga trätornet har många paralleller på västkusten, särskilt i Bohuslän. Styrsö kyrka är den enda sockenkyrkan inom nuvarande Göteborgs kommun som uppfördes under 1700-talet. De kyrkor i kommunen som har ett liknande utseende är medeltida kyrkor, som byggdes om och ut under 1700-talet. Exteriören är i allt väsentligt oförändrad sedan uppförandet. Kyrkan byggdes ut åt öster redan 1796, bara 40 år efter det att den stod klar. Utformningen gjordes lik den ursprungliga så förändringen bestod bara i att långhuset blev längre. Tornet togs ner och återuppbyggdes från grunden år 1838, i samma utformning som tidigare. En sakristia tillkom vid korets norra sida år 1946. Den underordnar sig den äldre kyrkan. ________________________________________________________________ MURVERKET i kyrkans yttermurar, sockel och i tornets sockelvåning består av skalmurar i gråsten. Sakristian är uppbyggd av tegel på en betongplatta. FASADERNA är putsade och vitfärgade. Långhuset är putsat med en fin spritputs, sakristian och tornets sockelvåning är slätputsade. Putsen har fått en ålderdomlig struktur då den är bearbetad med en borste. Gråstensmurarna kan skönjas i de något ojämna väggarna. Sockeln är markerad med slätputs och fönster- och dörromfattningar i den södra fasaden har enkla slätputsade omfattningar. Utmed taklisten i långhusets fasader sitter svartmålade ankarjärn utformade som upp- och nerpåvända V. Över entrén i tornet står årtalet 1752 i svartmålade järnsiffror och ankarsluten på korets fasader bildar året 1796. Över långhus och kor ligger ett SADELTAK, valmat i tre fält över koret. Det är täckt med enkupigt lertegel och över koret sitter ett kors i smide. Hängrännor och stuprör är av koppar. Takfoten är utkragad och den slätputsade taklisten är enkelt utformad. TORNÖVERBYGGNADEN är uppförd med ett regelverk i trä, klädd med hyvlad locklistpanel och vitmålad. Den har ett rakt avslutat fönster åt söder samt ljudluckor av liggande brädor åt söder, väster och norr. Fönster och luckor är rödfärgade. TORNHUVEN är ett tälttak, täckt med enkupigt lertegel och krönt med ett kors i smide. Anordningar för avvattning är av koppar. Takfoten är utkragad med ett enkelt listverk av trä. KYRKKLOCKAN anskaffades för kyrkans föregångare. Den göts av Peter Böök i Göteborg och bär en inskription från 1712, men den är omgjuten och förstorad 1838. De okopplade FÖNSTREN i långhus och kor är troligtvis från 1843. Samtliga fönster är av rödmålat trä och sitter något indragna från fasaden i stickbågiga muröppningar. Fönstren har korspost och de fyra lufterna är smårutsindelade med nätta träspröjsar. Långhuset har sex fönster och koret har två. Sakristians enda fönster åt norr är ursprungligt (från 1946). Det är okopplat, rakt avslutat med mittpost och två spröjsade lufter. Liknande, fast mindre fönster sitter i långhusets västra gavel i höjd med läktaren och i tornets västfasad. Kyrkans YTTERDÖRRAR är från 1991. Alla dörrar är av trä och har panel satt i fiskbensmönster. De två entréerna mot söder är rödmålade medan sakristians dörr är brun. Huvudentrén i tornets södra fasad har en dubbeldörr med rundbågigt överstycke. Markytan utanför entrén är belagd med oregelbundna stenhällar. Till koret leder en mindre dubbeldörr med segmentbågigt överstycke och till sakristian en enkel dörr med rak avslutning. Utanför kordörren ligger en stenplatta och upp till sakristians dörr leder en stentrappa med ett tidstypiskt smidesräcke. För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport 1, Styrsö kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002. |
