Stäng fönster GÖTEBORG ÄNGGÅRDEN 718:12 - husnr 1, ANNEDALSKYRKAN
Byggnad - Beskrivning
| ANNEDALSKYRKAN (akt.) | |
| 2005-07-15 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Annedalskyrkan byggdes år 1908-1910 efter ritningar av arkitekten Theodor Wåhlin från Malmö. Den har en ovanlig orientering i nord-sydlig riktning med kor och torn i kyrkans södra ända. Den sluttande kyrkotomten har nyttjats för största effekt. Byggnadsstilen är eklektisk med inslag av såväl samtida jugend som historiserande drag av renässans och barock samt av romansk och gotisk arkitektur. Helhetsverkan ger kyrkan en nationalromantisk karaktär. Kyrkan består av en reslig men ganska kompakt byggnadskropp och ett högt torn med kopparklädd huv. Kyrkobyggnaden är asymmetrisk i plan och i de flesta av fasaderna. Exteriören är variationsrik och livfull med flera utkragade fasadpartier, två absider, branta tak i olika riktningar och på olika nivåer, rikt förekommande blinderingar och en blandning av stilelement från olika tidsperioder. Kyrkan uppfördes med fasader i Skrombergategel, sockel och listverk i Bohuslänsk granit, en omsorgsfullt arbetad kopparhuv på det högsträckta tornet och tyskt brunglaserat taktegel över långhuset. Takteglet är idag ersatt med koppar. Många av fasadelementen är ganska enkelt utformade och ger störst effekt på lite avstånd, t.ex. gallerier av blinderingar som vid närmare anblick bara är stiliserade och saknar omfattningar. Andra väl arbetade detaljer kan bara uppfattas på nära håll, såsom koppararbetet och de skulpterade listverken i sten. __________________________________________________________________________ Kyrkan vilar direkt på berggrunden och är uppförd i en kraftig sluttning mot väster, vilket utnyttjats genom en suterrängvåning. GRUNDLÄGGNINGEN består av en kallmurad och konformad grundmur med större stenar för bäring i hörn. Den höga utkragade SOCKELN av släthuggen granitkvader varierar i höjd då den följer terrängen. Åt väster täcket graniten hela suterrängvåningen. MURVERKET är av tegel och fogat med cementblandat kalkbruk. Utvändigt är kyrkan klädd med handslaget tegel och murförbandet utgörs av kryssförband där vartannat skift är löpskift och vartannat koppskift. Fasaden är dekorerad med horisontella randmönster, antydda hörnkedjor och annan fasadornamentering utförd i mönstermurning, finhuggen granit och puts. Kyrkans alla TAK är täckta med koppar. Takfoten och gavelspetsarna betonas med mönstermurning och friser med blinderingar i form av stiliserade kolonnettgallerier eller rundbågar. På de rundade absiderna är koppartaket slätt och den utkragade taklisten i granit pryds av en skulpterad romansk repstav. Resterande tak är täckta med bandfalsade kopparplåtar. Samtliga DÖRRAR är av mörkbetsat trä och ursprungliga. Huvudentréerna, pastorsexpeditionen och tornets sydfasad är försedda med pardörrar av trä med överljusfönster. Dörrarnas speglar är dekorerade med vertikala lister. Överljusfönstren uppvisar ett liknande motiv med ganska tätt placerade vertikala spröjsar. Sakristian och torntrappan har enkeldörrar av liknande utformning. Sakristians östra ingång tillkom 1939-1940 och har en dörr med enkla utanpåliggande speglar och ett mer traditionellt spröjsat överljusfönster. Huvuddelen av FÖNSTREN är rundbågiga eller segmentbågiga. Fönstren är från tiden när kyrkan uppfördes. I kyrkorummet är fönstren höga, rundbågiga och placerade i grupper om tre. Dessa fönster har blyinfattat katedralglas som är inmurat med stormjärn. Mindre varianter av dessa fasta fönster finns bl.a. i absiderna, de norra och västra fasaderna, läktartrapphusen och tornet. Kyrkans övriga mindre fönster har bågar av trä eller metall och vissa har blyinfattat glas. Fönstren sitter ganska djupt i nischer som vidgar sig utåt och har solbänkar av granit. Längst in på solbänkarna sitter en dekorativt utformad kant av kopparplåt. Fönsteromfattningarna är av granit, tegel och puts. Flera av de mindre fönstren har granitklot monterade i omfattningens överdel. Kyrkan har fyra ENTRÉER i den norra ändan. Den NORRA FASADEN är symmetriskt uppbyggd med två dubbeldörrar som flankerar en rundad absid. Högre upp på fasaden sitter fem rundbågiga fönster på rad. Norrfasaden är utformad som en trappstegsgavel och på var sida finns utbyggnader med entréer till trapphusen mot väster och öster. Den västra har handikappanpassats med en asfalterad ramp, övriga har granittrappor i tre steg, tresidiga med mjukt rundade hörn. Dörrarna betonas med mönstermurning i fasaden och har granitomfattningar med hålkärl. Absiden har tre rundbågiga fönster. Åt väster har kyrkan en suterrängvåning som inrymmer pastorsexpedition och arbetsrum. Dörrar och fönster sitter djupt i fasaden av kvaderhuggen granit. Över suterrängvåningen reser sig kyrkans sidoskepp som är utformat som tre smala gavlar på bredd, med sadeltak i vinkel mot långhusets. Mellan sidoskeppets tre fönsterpartier löper två kraftiga strävpelare med granitklädda avsatser. I det sydvästra hörnet står det högsträckta TORNET med ett litet utanpåliggande torntrapphus längst i sydväst. Torntrapphuset är rundat och kröns av ett klockformat tak med sluten lanternin som är sammanbyggt med tornfasaden. Tornet är kvadratiskt i plan och har höga rundbågiga ljudöppningar, två i varje väderstreck, med jalusiliknande metalluckor. Överkanten är rikt dekorerad med mönstermurning och något utkragad. TORNHUVEN är åttakantig, välarbetad och relativt enkel med ett samtida uttryck. Den har tornur åt fyra håll och kröns av en sluten lanternin. Uren flankeras av fyra åttakantiga tinnar med klockformade tak som reser sig ur tornets hörn. Det finns två KYRKKLOCKOR i tornet. Både stor- och lillklockan göts år 1910 på Götaverken. Storklockan väger nästan ett ton och har en diameter av 121 cm. Lillklockan väger 540 kg och har en diameter av 95 cm. SYDFASADEN domineras av koret och korabsiden. Koret är lägre och smalare än långhuset och har en liknande rundad absid som den åt norr, men högre och med en rikare mönstermurning. Korets glasmålade fönster kan skönjas från utsidan. MOT ÖSTER ligger sakristian som är sammanbyggd med koret. Den är lägre än koret och ligger i vinkel mot långhuset med ingångar mot öster och norr. Långhuset saknar sidoskepp åt öster men uppvisar ett liknande fasadmotiv som den västra med tre smala gavlar och strävpelare. Den är dock bara lite utkragad ur fasaden. I den norra änden skjuter läktartrapphuset ut ur murverket. ___________________________________________________________________________ |
