Stäng fönster SKARA DOMKYRKAN 1 - husnr 1, SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| SKARA DOMKYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) (akt.) | |
| 2005-08-18 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
SKARA DOMKYRKA - Domkyrkan är en gotisk basilika (treskeppig kyrka med högre mittskepp) med latinsk korsplan. Kyrkan har fullbrett, rakt avslutat kor i öster, grunda korsarmar och i väster två hörntorn med höga spiror. Till tornen hör två utbyggda, polygonala trapptorn, flankerande västportalen. I hörnen mellan koret och korsarmarna finns på varje sida ett trapphus till respektive sidoläktare, dess hörn är fasade. Koret består av ett huvudkor och vid varje sida ett lägre sidokor, fortsättningar på sidoskeppen. Mellan kor och sidokor finns på östgaveln två polygonala trapptorn, men endast det norra innehåller en trappa. Västfasadens portal är nämnd ovan och utgör huvudentré, men även till sidoskeppen finns portaler, den södra kraftigt utkragande. Kyrkan är drygt 65 meter lång och tornen i väster är drygt 65 meter höga. Mycket av kyrkans nuvarande karaktär härrör från arkitekt Helgo Zettervalls genomgripande stilrestaurering 1886-94. Då tillkom krön på torn och gavlar, klerestoriet, södra tvärskeppsgaveln och större delen av koret. FASAD - Kyrkan är uppförd av oputsade, finhuggna sandstenskvadrar. Den vilar på en utkragande sockel i fyra skift av samma material. Denna ansluter mot väggarna genom en karnisprofilering. Sockeln och dess profil löper runt hela kyrkan och alla dess utkragningar. Ett undantag utgör högkorets gavel och dess trapptorn, sockeln utgörs här av två skråkanter som övergår i en vulst och överst ett hålkäl. Murarna utgörs av ett strävsystem. Ytorna mellan de stora fönstren på långsidorna upptags av kraftigt utkragande strävpelare, helt i förband med övrigt murverk. Pelarnas övre del är avfasad och de avslutas överst av små uppskjutande fialer med spetsgavlar, vilka tillkom 1886-94 och då var försedda med sandstensklot. Klerestoriets strävpelare har i grund samma utformning. Strävpelare är även placerade vinkelrätt utskjutande på alla hörn av kyrkan, inklusive västtornens hörn (de sträcker sig över tornens hela höjd). Ett undantag är södra korsarmen som endast har strävpelare åt väster och öster. Strävpelarna på korsarmar, korgavel och västtorn kröns av fialer, de båda förras med krönande kopparutsmyckning och de senares med enkla kopparkors från 1948 (ursprungligen korsblommor från 1888). Varje tornfial är försedd med en drakformad vattenkastare från 1890 av koppar. Tornens strävpelare är avdelade med ett flertal skråkantade gesimser. Tornen avslutas överst med en spetsgavel på varje sida, flankerade av ovannämnda fialer. I varje gavel är plats för urtavla och häröver en genombrytning i form av ett klöverbladkors. Urtavlorna är svarta med förgyllda siffror och visare. De sitter på södra tornets västra, södra och östra sida medan nordtornet bara har på sin norra sida. Gavlarna kröns av enkla korsblommor av sten från 1948. Fasaderna avdelas horisontalt med en skråkantad gesims i höjd med långsidofönstrens solbänkar (till vilka de ansluter). Denna gesims löper runt hela kyrkan och över alla strävpelare. Återigen är högkorets gavel undantaget, liksom korsarmsgavlarna. Högkoret har istället en gesims i höjd med det stora östfönstrets solbänk. Ovan fönstret är en gesims i form av en skulderbåge, vilken markerar övergången mot gavelröstet. Denna är liksom gavelröstet från 1886-94. Västgaveln har en gesims i under och en ovan sitt stora spetsbågsfönster. Den övre fortsätter över hörntornen, vilka även har en gesims som markerar klockvåningen. På varje sida av klockvåningen är en spetsbågig ljudöppning från 1886-94 med rektangulära, bruna jalusiluckor från samma tid och överst med tre stycken trepass i masverk. Södra korsarmens (gavelpartiet är i sin helhet från 1886-94) kraftigt utkragande portal har en djup rundbågssmyg, vars öppning omges av en vulst med bladkapitäl. Smygen har tunnvalv med ribbor, indelande det i fyra travéer. I varje sida av smygen är fyra spetsbågsnischer med friskulpturer av gammaltestamentliga gestalter, utförda av Wilhelm Hoffman, Stockholm. Nischerna kröns av vimperger med krabbor. Portalen har spetsgavel krönt av en korsblomma. Övre tredjedelen av portalens fasad utgörs av en spetsbågsfris. Från sidorna skjuter två vattenkastare av sandsten ut. PORTAR - Västportal och nordportal är indragna i spetsbågssmygar som kantas av en vulst med två rundstavar, vilka har bladkapitäl. Varje portal (inklusive den södra) har två portar. Västportarna utgörs av höga pardörrar av fernissad ek från 1886-94 med rakt krön och dekorativa rundlar med bladrelief. Alla portalers portar har smygar med skulderbågskrön. "Skuldrorna" har skulpterade figurer: tänkare, kvinnor, blommor och bladmönster, några av dessa är medeltida. Mellan portarna är polygonala postament från 1886-94 som bär friskulpturer av sandsten från samma tid och skulpterade av Hoffman: i västportalen Petrus, nordportalen Paulus och sydportalen Jungfru Maria med Jesusbarnet. Den sistnämnda kröns av ett utkragande polygonalt tak med vimperger och fialer. Ytan ovan portarna upptags av spetsbågsblinderingar. Portarna i norr och söder utgörs av pardörrar i fernissad ek från 1947 med stående panel och rakt krön. De har överljus i form av fem sammanhängande spetsbågslufter med blyinfattat katedralglas i karmar av ek. Västtornen har åt väster var sin spetsbågig sidoskeppsport av fernissad ek från 1886-94. De har samma rundlar som huvudportarna. Smygarna har profilering med vulst, hålkäl och rundstav. Till det södra tornets trapphus är på dess södra sida en bräddörr från nämnda år av fernissad ek med skulderbågskrön. Liljeformade gångjärnsband och dörring är av smide. Till korsarmarnas trapphus är fernissade ekdörrar från samma år med rundlar och skulderbågskrön. Södra sidokoret har i gaveln en fyllnadsdörr av fernissad ek från 1947 med rundbågade genombrytningar i överdelen. Krönet är rakt. FÖNSTER - Långsidorna har i sidoskeppen nio spetsbågiga, masverksförsedda, höga fönster, varav fem i långhuset. Masverket utgörs av fyra trepassbågar nedtill och varierande passformer överst. Mellan masverket och de smala rundstavsformade posterna sitter bladkapitäl. Masverk, poster och kapitäl rekonstruerades 1888. Klerestoriet har låga spetsbågsfönster av samma karaktär, tillkomna vid samma tid. I långhusets västgavel är ett ursprungligt stort spetsbågsfönster med masverk i form av fyra trepassbågar och ett trepass. I gavelröstet är ett brett och lågt rundbågsfönster från senmedeltid med fem infattade spetsbågar och enkelt masverk. Överst är ett smalt spetsbågsfönster från 1889 med mittpost. Västtornens bottenvåning har i varje sida ett fönster med trepasskrön och mittpost. I den andra våningen är ett väster ett kvadratiskt fönster, sannolikt från ombyggnaderna omkring 1800. I den tredje våningen har varje sida ett romanskt kopplat rundbågsfönster med mittkolonnett. Fjärde våningen har i varje sida (även öster) ett spetsbågsfönster med mittpost. Alla tornfönstren, utom de kvadratiska, har färgat, blyinfattat glas från 1886-94 med diagonal spröjsning. Trapptornen har smala fönstergluggar. I dess övre del är små spetsbågsfönster. Fönstrens masverk från 1890-talet är av kalksten. I korsarmsgavlarna är nedtill två rosettfönster och upptill ett spetsbågsfönster med masverk i form av fyra trepassbågar samt ett stort fempass och två små trepass. Norgavelns fönster är ursprungliga. I ändarna av solbänken är utskjutande skulpturer, i söder ett lamm och en bagge, i norr två örnar. I gavelröstet är ett litet spetsbågsfönster med mittpost. Korgaveln domineras av högkorets stora spetsbågsfönster från 1891 som närmast till hälften upptags av krönets masverk. Detta utgörs av sex spetsbågar och en stor rosett med tre kronblad och tre trepass. I gavelröstet sitter en trefönstergrupp från samma tid med vinkelbrutna krön. Ovan sidokoren sitter i gaveln var sitt trepass. TAK - Långhus, tvärskepp, och huvudkor har ett sammanhängande korstak med täckning av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Alla torn har höga kopparklädda spiror. Västtornen är krönta av korsblommor i koppar från 1888. Den utkragande sydportalen bär ett kopparklätt sadeltak som är flackt på yttersidorna. |
