Stäng fönster SKARA KLOSTRET 31:1 - husnr 1, VARNHEMS KLOSTERKYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VARNHEMS KLOSTERKYRKA (akt.) | |
| 2003-02-18 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
EXTERIÖR - Varnhems mäktiga klosterkyrka består av långhus, indelat i mittskepp och lägre sidoskepp, tvärskepp samt rundat, fullbrett kor med rakt avslutad absid, omgång och kapellkrans i öster. I norr finns i hörnet mellan långhus och tvärskepp en sakristia och på motsvarande plats i söder ett gravkor för Magnus Gabriel de la Gardie. Väster om sakristian ligger ett gravkor för Jesper Svedberg. Över korsmitten reser sig ett centraltorn i barock. I väster flankeras huvudentrén av två mindre torn. Ovanför koromgångens tak är tre holklika byggnadskroppar. Den ursprungligen medeltida kyrkobyggnaden speglar förutom 1100-tal och 1200-tal 1600-talet, främst genom centraltornet, det norra västtornet samt genom ett system med strävpelare. Det svedbergska gravkoret tillkom på 1700-talet. FASAD - Murarna är uppförda av grå tuktad kalksten i jämna skikt. Arkitektoniska detaljer är av finhuggen kalk - och sandsten. De murar som uppförts på 1600-talet består av mindre väl tuktad eller rå kalksten. Tvärskeppsgavlarnas fasader av finhuggen kalksten cementfogades 1889-1891. Fogstrykningen tillkom huvudsakligen på 1920-talet. Fasaderna var från medeltid och till 1920-talets restaurering putsade. Mellan de la Gardies gravkapell och strävpelaren väster om detta är inmurat en minnessten efter ett tidigare gravkor för Jonas Lundin. På nordsidan är ett gravkor över biskopen och psalmdiktaren Jesper Svedberg. Koret tillkom genom att en yttervägg och ett tak byggdes mellan sakristians västvägg och närmaste strävpelare. Strävsystemet tillkom på 1600-talet. Det består av fyra strävpelare på varje långsida, två på varje tvärskeppsgavel, sex kring koret och en vid tvärskeppets nordöstra hörn. Över sidoskepp, korkapell och koromgång finns kraftiga strävmurar som vilar på de underliggande strävpelarna. Strävpelarna och västtornen är försedda med raka ankarslutar. På de båda västtornen, på vardera sida om västportalen, är en inramad stentavla med numera oläsliga inskriptioner. Centraltornets nedre partier är spånklädda och närmast taket klädda med stående, tjärad locklistpanel. Utmed kyrkans västra, norra och östra fasader löper en sockel av kalksten med varierande höjd. Den avslutas upptill av ett skift med skråkant. PORT - Huvudportalen av sandsten i väster är spetsbågig och perspektivisk. Portalen har tre språng med kolonetter, nedtill sammanbundna av baser och upptill av kapitälband. Kapitälbanden smyckas av blad med geometriska mönster. Den spetsbågiga dörren av sammannitade horisontella järnplåtar är från 1600-talet. Framför portalen är en trapetsformad trappa med tre steg samt avsats. Portalen härstammar från tiden 1234 till 1260-talet. I norra korsarmens gavel är en portal, något utbyggd från fasaden. Portalen tillkom under perioden 1234 - 1260-talet. Två kolonner med bladkapitäl uppbär ett baldakintak över dörren. Över kapitälen sitter två skulpterade lejon, som griper om vädurshuvuden. Dörrsmygen är upptill fempassformad och profilerad. Portalen är huvudsakligen av sandsten. Dörren från 1600-talet är rak upptill och gjord av vertikala sammannitade järnplåtar. En trappa med två steg och avsats leder upp till dörren. I söder fanns före 1600-talet en rundbågig port, som nu syns i de la Gardies gravkor. Av lekbrödernas ingång i sidoskeppets västligaste travé återstår två kolonnbaser i fasaden. På koromgångens sydsida är en järnbeslagen port, som leder till Hallenius gravkor. Tre kalkstenstrappsteg leder upp till den låga porten, som är försedd med kalkstensomfattning. Överstycket är trapetsformat, försett med inskriptioner och prytt av voluter vid sidorna. Väster om sakristian är en järnbeslagen port, som leder till Jesper Svedbergs gravkor. Porten omges av en putsad portal med listverk av oputsade kalkstenar. Uppskjutande över taket, finns en oval stentavla med inskriptioner. FÖNSTER - Kyrkan har i fasaden ett fönster mellan vart och en av sidoskeppens strävpelare ett mellan vart och ett av mittskeppets strävmurar. Huvuddelen av de rundbågiga fönstren har omfattningar av sandsten och skrånande smygar. På 1600-talet ombyggdes fönstren i mittskepp och södra sidoskeppet. I mittskeppets västgavel finns inom en spetsbågig omfattning av finhuggen kalksten en trefönstergrupp. Den består av ett större och vid varje sida ett mindre spetsbågigt fönster med smygar av sandsten. Över gruppen är en rundbågig öppning. I tvärskeppets båda gavlar sitter inom spetsbågiga omfattningar av kalksten två stora rosettfönster. Det södra rosettfönstret tillverkades 1889. Det medeltida rosettfönstret försågs med nytt masverk 1889. Masverket är av sandsten, och inom rosettbladen sitter järnspröjsar med färgat glas. Mindre rektangulära öppningar finns i tvärskeppens och holkarnas gavelrösten och i det sydvästra tornets västfasad. Södra sidoskeppets västfönster och det nordligaste av korkapellens rekonstruerades av Curman. Övriga kapellfönster är från 1600-talet. På 1600-talet ombyggdes fönstren i mittskepp och delar av södra sidoskeppet. Fönstren har bågar av ek och innanfönster av blyinfattade smårutor från 1911. Korkapellens fönster är smårutiga, enkla och innefattade i järnbågar med järnspröjsar. Västgavelns tregruppsfönster har ytterbågar av järn och är spröjsade med järnspröjs. Tornet har under huven två dubbla ljudluckor på varje sida. Luckorna har samma utseende som fasaden. TAK - Långhus, tvärskepp, kor och koromgångens holkar täcks av sadeltak. Korets sadeltak är valmat mot öster. Sidoskepp, koromgång, korkapell, sakristia och gravkapell är täckta av pulpettak. Centraltornet, möjligen ritat av Matthias Holst från Augsburg, har en svängd, fyrsidig huv krönt av lökkupol. På huven sitter runda, vitmålade tavlor med svart mitt. I den norra rundeln är en urtavla. Trätornet är konstruerat som takryttare. Lökkupolen har nederst åtta vita blinderingar med svarta mittkors. Västtornen har båda huv, krönt av torntak. Samtliga tak är täckta av kluvet och tjärat ekspån liksom strävpelare och strävmurar. Västtornens spetsar kröns av kopparkulor med kors och centraltornet ett likadant kors med spira och tupp. |
