Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VARA NAUM 13:1 - husnr 1, NAUMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

NAUMS KYRKA (akt.)
2004-05-28
Exteriörbeskrivning
NAUMS KYRKA - Salkyrkan i schweizerstil uppfördes i sin helhet år 1892 i en blandning av stolpverk och liggtimmer. Långhuset har ett smalare femsidigt kor i nordost (nedan anges väderstreck som om det låg rakt i öster) samt mittportar med vapenhus i norr och söder. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en liten låg sakristia. Väster om långhuset är ett bastant torn.
FASAD - Kyrkan vilar på en sockel av tuktad granit. Denna överkragas av en vattenlist med avtäckning i form av gråmålad plåt. Fasaden utgörs av stående och liggande träpanel inom kvadratiska och rektangulära fält och blir därmed en lek mellan horisontalitet och vertikalitet. Fälten inramas av lister med fasade hörn. Upp till fönsterhöjd är kvadratiska fält med stående panel. Sedan följer fält i fönstrens hela höjd med liggande panel. Fasaden avslutas av kvadratiska fält med stående panel mellan taksprångets snedsträvor. Denna uppdelning löper runt hela kyrkokroppen och vidareutvecklas i tornfasaden. Panelen är målad i en gräddvit kulör och listerna i grått. Tornets stolpkonstruktion stöttas av inklädda strävor. Ljudgluggarna sitter i par, ett i varje sida av tornet. De har vinkelbrutna krön som skjuter upp över takfoten och kröns av spetsgavlar på torntaket. De ursprungliga ljudluckorna är klädda med gråblå fjällpanel. Torntaket har en liten fyrsidig sluten lanternin med liggande panel och kontursågade pilastrar på hörnen.
FÖNSTER - Alla fönster har - om inget annat anges - ursprungliga bågar och järnspröjs. Lufterna är enkla, blåmålade och har vinkelbrutna krön. Långhusfönstren sitter i par. De har en spröjsning som bildar två mindre vinkelbrutna fönster och har elva rutor. De stora korfönstren med sina glasmålningar beskrivs under interiören. Den södra förhallen ändrades till sakristia år 1950 och fick då ett par öppningsbara fönster med sex rutor var. Den gamla sakristian har likaså ett fönsterpar, men dessa har endast fem rutor var i träspröjs. I tornets bottenvåning är i norr ett fönster av samma slag som långhusets, och i söder ett rektangulärt fönster från 1950 med fyra rutor i träspröjs. Tornets mellanvåning har i varje sida ett sexsidigt fönster med sju rutor. Lanterninen har en vinkelbruten liten öppning i varje sida. Dessa har luckor med samma panel som ljudluckorna. Huvudportarnas överljus utgörs av grupper med tre vinkelbrutna fönster av samma slag som i sakristian.
PORT - Väst- och nordporten utgörs av ursprungliga raka pardörrar med gråblå fiskbenspanel och palmettformade gångjärnsband. Handtag och lås är likaså ursprungliga. De har överljus och karaktäristiska skärmtak. Framför dem är kalkstenstrappor. I vapenhusens västväggar är enkla raka portar med diagonal panel med samma färgsättning och gångjärnsband som ovannämnda. Den södra porten är från 1950 och har en kalkstenstrappa. Den norra är från 1993 och tjänar som handikappingång. Upp till denna är en lång ramp av slipad kalksten med smidesräcken.
TAK - Alla takfall har ett för tiden karaktäristiskt långt utskjutande taksprång, vilket ger konstruktionen ett intryck av lätthet. Långhuset har ett sadeltak med utsprång över vapenhusen. Sistnämndas takfall flackar ut nedtill och vilar där på takstolens saxar, varav den yttersta är synlig och stöttar taksprånget. Skärmtakens vinkel följer nämnda saxars vinkel. De bärs upp av snedsträvor och hanbjälke. Alla ändträn är dekorativt fasade. Långhusets taksprång vilar på synliga kontursågade sparrändar med ornerade voluter. Dessa stöttas i sin tur av snedsträvor som går ned på väggarna, vilka även dessa har dekorativ kontursågning och ornering. Långhustaket och skärmtaken har kvar den ursprungliga täckningen med sexsidiga skifferplattor. På änden av långhustaket och skärmtaken är ursprungliga tjärade träkors med fasade ändar. Kortaket är valmat med utskjutande spetsgavel över alla sidor. Vinkeln är samma som på fönsterkrönen. Sakristian har ett flackt likaså valmat tak. Bådas takfall täcks av kopparplåt med förskjutna hakfals. Detta gäller även torntaket. Det fyrsidiga torntaket är spetsigt och avdelas halvvägs av en sluten lanternin. Nederdelen har öppna spetsgavlar över ljudgluggarna. De stöttas av saxar, vilka i sin tur via tassar och snedsträvor förs ned på väggarna. Såväl huven som spiran kragar ut något nedtill och stöttas av konsoler. Spiran kröns av ett smideskors med förgyllda kulor i ändarna. Alla gavlar på torn, kor och vapenhus kröns av smidesornament med kopparkulor. De synliga takstolsdetaljerna är överallt gråmålade. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt, vilket till följd av de stora taksprången ger ett något konstlat intryck.