Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HJO PRÄSTBOLET 2:1 - husnr 1, NORRA FÅGELÅS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

NORRA FÅGELÅS KYRKA (akt.)
2004-02-24
Exteriörbeskrivning
NORRA FÅGELÅS KYRKA - Kyrkobyggnaden är en gotisk salkyrka som i öster har ett fullbrett, tresidigt avslutat kor från 1754. På den norra långsidan är en kvadratisk medeltida sakristia. Vid sakristians östvägg är en kopparplåtsklädd lucka med trappa ned till elcentral. På den södra långsidan är framför sydportalen ett vapenhus, byggt 1670, liksom det Hårdska gravkoret från samma sekel. Båda är kvadratiska till planen. I norr är det nyklassicistiska Stackelbergska gravkoret byggt 1749 (enligt ristning å kupolens hjärtstock) med en femsidig form och port i norr. Långhus och sakristia härrör från medeltiden.
FASAD - Fasadens slevstrukna slätputs följer det underliggande gråstensmurverkets alla ojämnheter. Ytan är vitkalkad. Sockeln är låg, enkel och av murad gråsten. I långhusets gotiskt höga och spetsiga västra gavelröste är en stor och för landskapet ovanlig tegelblindering i form av ett kors. Denna är liksom övriga fasaden putsad. Det Stackelbergska gravkoret har samma fasadbehandling, men hörn, fönster, takfot och dörr har markerade omfattningar. I vapenhusets gavelröste sitter i en rektangulär nisch en inmurad röd kalkstenshäll med en text som berättar att Olof Bröstfelt år 1670 lät bekosta och uppföra detsamma. Öster om vapenhusets portal sitter en porträttgravhäll i kalksten fastgjord med järnklamrar. På hällen avbildas i låg relief Brita Mårtensdotter Krok, omgiven av sin förste man, häradsfogden Hans Pedersson (död 1635) och sin andra man, Peder Uddson. Det Hårdska gravkoret har högt upp på sydväggen järnhakar efter luckor, vilket visar på ett nu igenmurat fönster. I den södra korväggen är en rundbågig nisch efter en igenmurad portal.
PORTAR - Västporten är en rektangulär pardörr av stående brädor, vilka på utsidan klätts med kopparplåtar. På insidan är den gråmålad och har ursprungliga haspar och hakar. Troligen härrör den från 1700-talet. Porten sitter i en stickbågig smyg och har ett kopparplåtsklätt överstycke i bågen. På detta sitter en sentida armatur. Västportalen har en utkragande rektangulär omfattning med rusticering. Dettas krön är klätt med svart plåt. Vapenhusets sydport sitter i en djup rundbågig smyg. Den likadant formade porten består av stående brädor och har en smidd dörring med platta. I det Hårdska gravkorets östvägg är en rektangulär port som är beslagen med kopparplåt och har parallellt korsande beslag. Framför denna är en murad och putsad trappa med kalkstenssteg och ett smitt järnräcke. Det Stackelbergska gravkoret har en rektangulär port som av stående brädor, vilken på utsidan är beslagen med kopparplåt. Över denna är en trapetsoid kalkstenshäll med namnet på släktens anfader Walter Reinhold Stackelberg och hans fru Beata Taube, samt deras vapensköldar. Denna inramas i samma omfattning som porten.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren från 1994 sitter i liv med muren och har korsposter. Fönstren har sex lufter, varav två bildar lunetten. Varje luft har 20 små blåsta glas innefattade i blyspröjs. Somliga är svagt färgade. Över västportalen är ett runt fönster i en grund smyg med fyra lufter och sex rutor i varje, med träspröjs. Solbänken är av kopparplåt. Gravkorets fönster är närmast kvadratiska med två lufter och olikfärgade små blåsta glas i blyspröjs. Det västra fönstret har kvar inmurade järnhakar för luckor. Sakristians fönster är litet och kvadratiskt. I gavelröstet är upptaget en del av en tidigare igenmurad rektangulär glugg. Det Stackelbergska gravkorets lunetter sitter i mycket djupa smygar med solbänkar klädda med svart plåt. Varje lunett har 22 rutor i svartmålade träspröjs. Ventiler har ersatt en ruta i varje.
TAK - Långhuset täcks av ett resligt sadeltak som är valmat över det tresidiga koret. Även sakristia och vapenhus har höga sadeltak. Alla har de synliga hammarband. I sakristians gavelröste syns även ett par bockben. Det Hårdska gravkoret kröns av en lökkupol som tillkom 1926 efter Peringskiölds avbildning. Den vilar på en rikt profilerad takfot av trä, vilken tjärats. Den ursprungliga kupolen hade ersatts av en karnisformad huv som då borttogs. Likheten var påfallande med det Stackelbergska gravkorets något trubbigare huv. Denna är klädd med svartplåt. Kyrkans övriga tak är klädda med kluven spån som tjärats. Även vindskivorna är tjärade. Ändarna av långhusets taknock kröns i väster av en flöjel med ett drakhuvud med årtalet 1662 och i öster av ett smitt ringkors på kula. Den sistnämnda härrör säkerligen från 1926. Även lökkupolen kröns av en smidd flöjel. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.