Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TÖREBODA HJÄLSTAD 14:1 - husnr 1, HJÄLSTADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HJÄLSTADS KYRKA (akt.)
2004-10-06
Exteriörbeskrivning
HJÄLSTADS KYRKA består av ett stort, rektangulärt långhus, ett bredare, åttkantigt kor med två kraftiga strävpelare i öster, ett något smalare torn i väster, sakristia norr om koret.
FASAD - Den vitmålade kyrkan är spritputsad med slätputsade omfattningar och hörnlisener. Under takfoten har långhuset och sakristian en slätputsad taklist i relief. Nedanför tornets takfot är en slätputsad, spetsbågslist i relief. Sockeln är hög, grå, och slätputsad samt obetydligt bredare än fasaden. I nordväst är några utstickande stenar i grunden och i öster är en ventil i sockeln. Koret stöttas i östra och sydöstra hörnet av mycket kraftiga strävpelare med en bredare sockel och med plåttäckta pulpettak. Strävpelarna tillkom 1753. Under taken är breda, släta gesimser.
På tornets sydfasad står i läktarvåning "1725" i järnband och "1900" över ljudgluggarna. Vid vardera sidan av västporten hänger en 1800-talslykta av kopparplåt, krönt av ett kors. Söder om tornfasaden är en tumba över Anders Hagelbeck, död 1780. Utmed långhusets norra fasad står en sten med inristat kors samt överst med runor: "Göting reste denna sten efter sin broder Germund en god man Gud Hjälpe". Sydporten omges av två stenkors från 1700-talets början.
PORT - Den rektangulära, brunmålade västsydporten, troligen renoverad 1989, har fiskbensmönstrad fyllning samt smidd nyckelskylt. Över dörren är ett ljusinsläpp. Dörr och fönster är placerade i en rundbågig, slätputsad nisch och framför är en trappa med sju kalstenssteg och viloplan. Vid varje sida är en handledare utmed fasaden.
Den segmentbågade sydporten utgörs av bruna vertikala bräder med vegetativt utformade beslag och svängt metallhandtag. Porten, möjligen från 1949, är placerad i en segmentbågad nisch med slätputsad omfattning. Framför porten är en granittrappa med fem steg och vilplan. På varje sida av porten är ett rest stenkors, det östra daterat 1735. Sakristian har mot öster en brun, rektangulär dörr med fiskbensmönstrat foder. Dörren är placerad i en rektangulär nisch med slätputsad omfattning och framför finns en murad, smal stentrappa med sex steg och viloplan.
FÖNSTER - Långhuset har i söder tre fönster och i norr fyra stycken. De spetsbågiga, grågröna gjutjärnsfönstren, troligen från 1901, är försedda med masverk i form av 6 kvadratiska rutor nedtill och ett fyrpass mellan två trepass upptill.
Fönstren är placerade i spetsbågiga nischer med slätputsade omfattningar och solbänkar av kalksten. Ljusinsläppet över västporten utgörs av ett brunt lunettfönster. Sakristian har mot norr ett spetsbågigt gjutjärnsfönster med mittpost och överst masverk. Tornet har på varje sida två, parvis placerade spetsbågade gluggar med bruna jalusiluckor, slätputsade omfattningar och gemensam solbänk av kalksten. Luckorna i öster är betydligt lägre än de övriga. Gluggarna tillkom vid en ombyggnad 1901. Tidigare fanns en glugg på varje tornfasad. I tornets västfasad finns på andra våningen en rektangulär, vertikalt placerad glugg. På varje sida av torntaket är ett spetsbågat takfönster med spetsvinklad omfattning, krönt av spetsklot.
TAK - Långhuset och sakristian har sadeltak, medan koret har ett valmat tak. Samtliga tak täcks av galvad plåt av skivformat. Tornet har plåttäckt torntak, krönt av klot med ett utsirat kors. Före 1901 var tornet försett med lanternin.