Stäng fönster ALINGSÅS DRUVAN 1 - husnr 1, CHRISTINAE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| CHRISTINAE KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-08 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
CHRISTINÆ KYRKA (ALINGSÅS STADSKYRKA) - Salkyrkan från 1642-51 består av ett långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster. Norr om koret finns en sakristia från 1986 med fasade hörn. Väster om långhuset är ett torn från 1788-93 års ombyggnad. Norr om tornet är ett halvrunt samlingsrum från 2003, vilket innesluter långhusets nordvästra hörn. Till detta ansluter det runda församlingshemmet från samma år. FASAD - Kyrkan vilar på en sockel med grå slätputs, vilken är skråkantad på tornet. Invid korets nordöstra vägg är en betongtrappa med smidesräcke ned till ett pannrum från 1908. Sakristian och samlingsrummet vilar på grå betongsocklar. Kyrkans fasader bär spritputs på det något oregelbundna gråstensmurverket. Putsen är bemålad med ljusgrå kalkfärg. Fönster- och portsmygarna och dess omfattningar är slätputsade och vitkalkade. Tornets bottenvåning har rusticerad västfasad och hörnomfattningar. Rustikens kanter är slätputsade. Ovan västportens smyg är en rundbåge, inom vilken är en slätputsad, vitkalkad yta med inmurad kalkstensplatta. Denna bär en förgylld inskription till minne av tornets byggnad 1793 och dåvarande regent. Bjälklaget ovan bottenvåningen markeras av en beige trägesims, avtäckt med plåt. Klockvåningen har i varje sida en rundbågig ljudöppning med sentida rundbågiga parluckor, klädda med kopparplåt. Mot tornets tak finns en gesims. Till höger om sydporten sitter en kalkstensplatta från 1686 med riksvapnet och Karl XI:s monogram i relief samt årtalet för kyrkans uppförande, 1642. Hällen är fastsatt med järnklamrar. I långhusets gavelröste sitter en beige lucka på var sida om tornet. Samlingsrummet bär ljusgrå sprutputs med rustik. FÖNSTER - Alla fönster har karmar, bågar och spröjs av blågrått trä. Långhus och kor har rundbågsfönster med korsposter och sex öppningsbara lufter från tidigt 1900-tal. Varje luft har tolv rutor med ursprungliga glas. Fönstren sitter i rundbågssmygar med sluttande solbänkar av granit. Det andra fönstret från vänster på södra långsidan går sedan 1986 års renovering ända ned till marken och rymmer en port. I södra sidan av tornets bottenvåning sitter ett rundbågsfönster med korspost och fyra lufter från tidigt 1900-tal. De nedre lufterna har 18 rutor och de övre nio. Smygen är av samma slag som ovan. Västporten har ett liggande överljus från 1986 utan spröjsning i exteriören. Tornets tredje våning har åt väster en stor lunett med fyra lufter och tät spröjsning. Smyg som ovan. Tornets fjärde våning har rektangulära fönster från byggnadstiden åt norr och söder. Dessa har korspost med fyra öppningsbara lufter. I var och en av dem sitter nio handblåsta glasrutor. Fönstren sitter i rundbågssmygar med solbänkar av granit. Sakristian har åt öster en stickbågig trefönstergrupp med enkla lufter. De fasade väggarna mot koret har fönsterslitsar, varav den östra är bredare. I gaveln åt norr är tre rektangulära fönster med enkla lufter. Sakristians västra långsida har i norra delen ett något större, rektangulärt fönster med enkel luft. Porten på östra långsidan har ett liggande överljus utan spröjsning. Alla sakristians yttre fönsterlufter är ospröjsade och dubbelisolerade, fönsterblecken är av kopparplåt. Samlingsrummet har en fönsterrad i nordväst med sex rektangulära rutor och ett rektangulärt fönster i nordost med två rutor. Fönsterblecken är av galvaniserad, omålad plåt. PORT - Alla portar är från 1986 och klädda med kopparplåt. Väst- och sydport utgörs av pardörrar med raka krön samt dekorativa lameller, romber och nitar av koppar. Västporten sitter i en smyg med rakt krön och överljus. Sydporten är infattad i ett fönster och har en kopparklädd karm med karnisformad fronton. Sakristiporten är placerad i den norra änden av sakristians östra långsida med utskjutande skärmtak. Porten har rakt krön och sitter tillsammans med ett överljus i en smyg med rakt krön. Framför porten är en granittrappa. Till pannrummet leder en plåtdörr med rakt krön. TAK - Långhuset bär ett sadeltak som är valmat över korets tresidiga östvägg. Det täcks av enkupigt lertegel och har en sentida takfot av profilerat beigt trä. Tornet bär en hålkälad, fyrkantig huv med urtavlor inom stickbågiga kupor åt varje väderstreck. Urtavlorna är av vitt glas med romerska siffror och spröjs av gjutjärn. Tornets takfot utgörs av beiga träkonsoler. Från huven reser sig en fyrkantig lanternin med stickbågiga öppningar och hörnpilastrar. I öppningarna sitter äldre smidesräcken. Lanterninen kröns av en rundad huv med förgylld kula och flöjel. Lanternin, huvar och kupor är klädda med ärgad kopparplåt. Sakristian bär ett sadeltak med täckning av enkupigt lertegel. Det är i öster neddraget som ett skärmtak över porten och stöds av vita träreglar. De breda vindskivorna har profilerade ändar och är klädda med kopparplåt. Från nockens ände reser sig en kopparklädd skorsten. Takfoten utgörs av profilerade, vita träkonsoler. Samlingsrummet bär ett flackt, halvt kägeltak med bandtäckning av omålad, galvaniserad plåt. Alla tak har hängrännor och stuprör av kopparplåt, med undantag för samlingsrummet där de är av galvaniserad, omålad plåt. |
