Stäng fönster ALINGSÅS MELLBY 18:1 - husnr 1, STORA MELLBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STORA MELLBY KYRKA (akt.) | |
| 2003-08-18 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har en gustaviansk skepnad med mycket långsträckt långhus, tresidigt avslutat, fullbrett kor i öster, sakristia åt norr och ett femvåningstorn i väster med satt lanternin samt entré från söder. Två ytterligare dörrar finns åt söder, en mitt på långhuset och en vid koret. Sakristians ingång vetter åt öster. Tornet har även en dörr åt norr som ej brukas. Väggarna ter sig låga i förhållande till de branta, långa takfallen. FASAD - Vita troligen kalkfärgade långhus- och korfasader med varierande ytor: kvastade, slätputsade och spritade som följer murstommens buktningar. Små kvadratiska lufthål finns nedtill och olika stora stenar skjuter ut här och var vid grunden. På sydvästra fasaden är en kvadratisk timvisare av sandsten med metallten monterad. Dess ålder är okänd (möjligen 1600-tal). Västra långhusfasaden har en slät gesims i höjd med sidomurarna. På norra långhusfasaden syns ankarjärn. Tornet har två meter tjocka murar och en hög, utkragande putsad sockel. Strax under takfoten sitter åt vart väderstreck en kvadratisk ljudöppning med tvåbladiga luckor med brunmålad fiskbenspanel och tvärstag. Lanterninen är åttakantig och låg med vitmålad locklistpanel. På samma sidor som tornets ljudöppningar sitter träluckor. Torningången flankeras av två gravstenar från decennierna kring 1700 som tidigare haft plats inne i kyrkgolvet. De minner om två kyrkoherdar, Gudmund Siggonis och Esaias Naezenius, och deras hustrur. Sakristian har slätputs på tegelstomme och små runda ventilationshål i sin betongsockel. FÖNSTER - Långhuset har fyra rundbågade fönsternischer på södra sidan, lite skeva i den äldre sydvästra väggen, och fem på norra sidan. De har vidgade, djupa nischer med svagt sluttande solbänkar av tunna stenskivor av sedimentär bergart. Fönstren är eventuellt från tidigt 1900-tal, tvåluftsfönster med mittpost och snedställda övre hörn i tunna karmar och träspröjsade till 10 rutor var. De är inte lika höga som nischerna. Somliga lufter är öppningsbara. Både gammalt och nytt glas förekommer. Korfönstren fick antikglas i blyspröjsar 1956. Det i öster avviker genom att vara ett spröjsat fyrluftsfönster med korspost och bågar med ålderdomliga beslag som förefaller ha högre ålder än övriga. Dess nedre södra luft är öppningsbar. Snickerierna är alla täckmålade i en grå färg. Västra långhusväggen har en liggande rektangulär glugg på var sida intill tornet nära taket. Tornet har en glugg åt väster på andra respektive tredje våningen, samt en glugg åt söder respektive norr på fjärde våningen. Sakristians fönster sitter åt norr och är ett öppningsbart tvåluftsfönster blyspröjsat till sex rutor i var luft med tonade antikglas. PORT - De tre dörrarna åt söder, varav en i tornet, är ekdörrar från 1931 som sitter i äldre ekkarmar med stickbågad överkant. De är pardörrar med brunbetsade blad och vardera sex liggande, rektangulära fyllningar som är utanpåliggande. Dörrarna har stora metallvred och beslag. Stänger finns att fästa upp dörrarna med. Åt norr har tornet en mycket gammal låg, inåtgående dörr med rak överkant. Den består av tre breda, bilade plankor med mycket stora bultar i två horisontala linjer. Endast en bygel finns att dra igen dörren med. Karmen är grovt bilad och tycks vara samtida med dörren medan de breda, cirkelsågade fodren ter sig nyare. När den tillkom är oklart eftersom ritningen från 1828 inte uppvisar denna öppning och inga senare uppgifter om dess tillkomst finns. Troligen är dörren ursprunglig (1765), men gjord på lokalt initiativ. Sakristians port åt öster är enkel och klädd med liggande kopparplåt, stort nyckelhål och på gammaldags vis en dragring av smide med tre knutor. Antingen är den återanvänd eller samtida med sakristian (1956) i historiserande stil. Gråmålad karm. Trappan är av två krysshamrade stenblock med en stenhäll framför. TAK - Kyrkans sadeltak med valmad spets är belagt med enkupigt tegel troligen från 1900-talets första hälft. Sakristians sadeltak, lanterninen och tornhuven är belagda med skivtäckt kopparplåt; på sakristian i småplåtsformat och på övriga i storplåtsformat. Långhuset har grunt utskjutande taksprång med vindskivor av kopparplåts och brädklädd undersida. Två små ventilationsskorstenar sitter på långhusnocken . Torntakets låga trälanternin delar upp takfallet i två delar. Den nedre huven är fyrsidig, något utsvängd nedtill med avfasade hörn och på lanterninen sitter ett litet klockformat tak med en hög stång försedd med smidda dekorer och en tupp och flöjel med årtalet 1765 utstansat, en kopia av originalet. Tornet har takgesimser av trä, en brunfärgad på det nedre takfallet och en vitmålad på det övre. Tornet har ståndränna och övriga tak hängrännor och stuprör av koppar eller annan plåt. |
