Stäng fönster STRÄNGNÄS ÖVERSELÖ KYRKA 1:1 - husnr 1, ÖVERSELÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖVERSELÖ KYRKA (akt.) | |
| 2007-08-23 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
ÖVERSIKT – Överselö kyrka har en planform av ett grekiskt kors med smala korsarmar i väster och öster och breda i norr och söder. Till korset sluter sig ett torn i väster och en sakristia i vinkeln mellan norra och östra korsarmen. FASADER – Bevarat medeltida murverk i tornet, sakristian samt i långhusets östra och västra delar är till stora delar uppfört av natursten., liksom den södra tillbyggnaden från 1400-/1600-talet. Tornets översta del och gavelpartierna på långhuset och södra korsarmen är påbyggda med tegel. Den norra tillbyggnaden från 1880-talet är uppförd av tegel. Västtornet har i sin översta tegelmurade del parställda ljudgluggar på fasaderna mot norr, söder och väster. Mot öster finns två öppningar med större avstånd mellan. Under muröppningarna livas muren upp av ett sågtandsskift, ett band med snett mot murlivet lagt tegel. Under sågtandsskiftet finns de ursprungliga, igenmurade men från insidan synliga, ljudgluggarna där dubbla romanska kalkstenskolonetter med bladprydda kapitäl står i mitten av två rundbågiga öppningar åt öster och väster. Mot söder finns en befintlig öppning i höjd med de igenmurade som eventuellt ursprungligen sett likadan ut. Detta gäller också en igenmurad öppning mot norr. Slätputsen på tornets övre del har slevslätad yta medan den nedre delen senare kvastats. Övriga fasadytor är spritputsade där murverkets ojämnheter tydligt syns samt har slätputsade omfattningar. Långhusets östra gavelröste pryds av en korsformig blindering, en liknande finns även på södra korsarmen men är där placerad över en stor rund blindering. På båda gavlarna syns i putsen tydliga spår av att röstena en gång varit lägre i övergången mellan naturstensmurarnas ursprungliga avslutning och de påmurade tegelkrönen. FÖNSTER – Kyrkans olika byggnadsdelar har olika form på fönsteröppningarna. Norra och södra korsarmarna har stora rundbågiga fönsteröppningar med slätputsade omfattningar där smygarna på södra korsarmens sydfasad är tresprångiga medan övriga öppningar har smygar med djupa hålkäl. Korets fönsteröppningar är spetsbågiga med slätputsade omfattningar och hålkälsförsedda smygar. Tornets bottenvåning har en stickbågig fönsteröppning medan de parställda ljudöppningarna högst upp i tornet är rundbågiga. Sakristian har en rundbågig fönsteröppning med slätputsad omfattning och smyg. Samtliga fönsteröppningar har solbänkar av kopparplåt. Fönstren har gjutjärnsbågar målade i svart kulör. Tornets bottenvåning och korsarmarna har rundbågiga bågar med rundbågiga trepassformer i övre delen. Korets spetsbågiga fönster avslutas uppåt av spetsbågiga spröjsverk och trepassformer. INGÅNGAR – Kyrkans ingång är placerad i långhusets sydvästra hörn. Dörröppningen är rundbågig och markeras i fasaden med slätputsad omfattning. I öppningen sitter en inåtgående rakavslutad pardörr och över denna ett fast rundbågigt överljus med radiell spröjsning. Dörrbladen är in- och utvändigt klädda med stående, profilerad panel. På utsidan är dörrarna nedtill försedda med sparkplåt av koppar. På norra korsarmens västra vägg sitter en dubbeldörr i plåt. TAKLAG OCH YTTERTAK – Långhus, kor och korsarmar täcks av ett korstak medan sakristian täcks av ett valmat tak. Tornet har ett lågt spånklätt pyramidtak vilket kröns av en smal och spetsig spira. Sadeltaken på långhuset och södra korsarmen är täckta med spån medan norra korsarmens sadeltak och sakristians valmade tak är täckta med svartmålad plåt. Samtliga takfall är försedda med hängrännor alternativt fotrännor och stuprör utförda av kopparplåt. |
