Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÖREBRO TEMPLET 1 - husnr 1, OLAUS PETRI KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

OLAUS PETRI KYRKA (akt.)
2003-02-18
Exteriörbeskrivning
Olaus Petri kyrka uppfördes 1908-12 efter en lång planeringstid. Det är en välbevarad kyrka i nygotisk stil. Den ritades av lektor Adolf Kjellström samt etsaren och arkitekten Axel Herman Hägg. Den har formen av en basilika med latinsk korsplan, rektangulärt långhus med klerestorievåning, tvärskepp samt koromgång i öster med flankerande byggnadskroppar för sakristia o. dyl. I väster finns två sidobyggnader, något lägre än tvärskeppet. Centralt placerat över korsmitten reser sig tornet. På västfasaden finns en markerad dubbelportal. Kyrkan uppvisar i såväl planform som detaljer influenser från engelsk nygotik samt cisterciensisk unggotik i Varnhems klosterkyrka.

Tak – Taken är belagda med mönsterlagt skiffer, förutom koromgång, sidoskepp och flankerande byggnadskroppar som är klädda med kopparplåt. Även tornets spira är belagd med skiffer. Takfallen har fotrännor samt stuprör i koppar. Tornets spira samt koret kröns av kulkors med förgyllda kulor. Västra gaveln kröns av ett stenkors.

Fasad – Kyrkan är uppförd i tegel som utvändigt klätts med huggen kalksten. Fasaderna delas upp av strävpelare samt en horisontell list av sedimentär bergart med dekorhuggen yta under fönstren i sidoskeppen samt i klerestorievåningen. Takfoten markeras med en konsolfris i sedimentär bergart med dekorhuggen yta. Sockeln är något utskjutande, har en svagt profilerad list i sedimentär bergart med dekorhuggen yta samt huggen granit.

Västra fasaden har på var sida utskjutande partier som kröns av mindre torn, inrymmande trapphus.

Tvärskeppet är lika långhuset och även här finns en klerestorievåning. Södra delen av tvärskeppet har en portal som markerar den södra entrén. Östra hörnet på denna del av tvärskeppet utgörs av ett åttkantigt trapptorn.

Torn – Det centralt placerade tornet är liksom kyrkan uppfört i tegel som klätts med huggen kalksten. Tornet med spira är till sin form åttkantigt och omges av tureller som även återfinns på västra fasadens torn samt vid korsarmarnas gavlar. Där spiran ansluter mot tornet finns på varje sida ett gavelparti vari det finns fönster med formen av ett fyrpass. Det finns ytterligare fönster i tornet. Två smala höga och spetsbågiga fönster finns i varje väderstreck. I spiran finns även mindre fönsterkupor med spetsbågiga fönster. Spetsbågiga ljudöppningar med jalusier återfinns i samtliga väderstreck. De flankeras av dubbla kolonner med skivkapitäl och profilerade baser.

Fönster – Kyrkans fönster är i huvudsak spetsbågiga, höga och smala samt försedda med småspröjsat, blyinfattat och färgat antikglas. I södra delen av tvärskeppet samt i västra fasaden finns lansettfönster placerade i grupp om tre till skillnad från övriga fönster som är jämt spridda över sidoskepp, klerestorium och koromgång. I västra fasadens övre del samt i intilliggande torn finns även flera mindre spetsbågiga fönster placerade i par.

Rosettfönster med masverk av sten finns i gavelspetsen på norra delen av tvärskeppets västra fasad samt på de flankerande tillbyggnaderna.

Ljusinsläpp i form av stående rektangulära smala öppningar finns spridda över trapphusen på var sida om västra fasaden samt i södra delen av tvärskeppets trapphus.

Fönsternischerna består av sedimentär bergart med dekorhuggen yta. Öppningarna vid västra fasadens lansettfönster, korets klerestorium och norra delen av tvärskeppets rosettfönster flankeras av smala kolonner med skivkapitäl och profilerad bas som vid lansettfönstren även har skaftring.

Entré – Kyrkan har fler ingångar - huvudentré i väster, två entréer i söder samt ytterligare en i norr.

Huvudentrén i väster har dubbla portar och markeras i fasaden genom ett utskjutande parti som kröns av en vimperg med dekor i form av ett trepass och mot takfoten en bågfris. Portarna flankeras av vardera tre höga smala kolonner med skaftring, knoppkapitäl som vid ingången övergår mot bladkapitäl och profilerad bas som bär upp en spetsbågig arkivolt med valvribbor, där några valvribbor har en huggen dekor. Mellan portarna finns ytterligare en kolonn, lik övriga men med bladkapitäl, vilken kröns av en staty av Olaus Petri. I tympanonfältet ovan portarna finns Kristus avbildad mot en bakgrund av stiliserade blommor. Vardera port kröns av en spetsbåge med huggen dekor och en relief föreställande en ängel som blickar upp mot Kristus. Vid den vänstra ängeln återfinns bibelordet ”Gud har icke gifvit oss räddhågans ande utan kraftens och kärlekens och tuktens” (Tim 1:7). Ur Olaus Petri psalm nr 372 är orden invid den högra ängeln hämtade: ”Låt komma Gud till oss ditt ord, det heliga och klara. Låt det i mörkret på vår jord en ledare oss vara”. Portarna består av vardera två dörrblad och är av trä med rikt utsirade järnbeslag. Till entrén leder en trappa av släthuggen granit med ett enkelt utformat räcke av plattjärn placerat i mitten.

I söder finns två entréer, en större i den södra delen av tvärskeppet samt en mindre till kapprummet i den lägre sidobyggnaden i väster. Entrén i den södra delen av tvärskeppet markeras i fasaden genom ett utskjutande parti av dekorhuggen kalksten som kröns av en vimperg med enkelt utformad dekor. Porten som består en dubbeldörr av trä med rikt utsirade järnbeslag flankeras av tre kolonner av kalksten med dekorhuggen yta med skaftring, skivkapitäl och profilerad bas som bär upp en spetsbågig arkivolt med släta valvribbor. Tympanonfältet skildrar Marie bebådelse. Till entrén leder en trappa av granit med enkelt utformat räcke av svartmålat plattjärn.

Den mindre entrén i sydväst markeras även den genom ett från fasaden utskjutande parti i kalksten med dekorhuggen yta som kröns av en vimperg med dekor i form av sexpass. Porten är lik den i södra korsarmen och flankeras på var sida av en kolonn lik de vid södra korsarmens entré. Kolonnerna bär upp en spetsbåge med tympanonfält dekorerat med rundbågefris och relief föreställandes Jesus som botar den blinde Bartimeus, Mark 10:46. Till entrén leder en ramp belagd med gjutna plattor.

Den norra entrén, som är den minsta, återfinns på västra sidan av norra delen av tvärskeppet. Entrén markeras liksom övriga genom ett utskjutande parti med kalksten med dekorhuggen yta samt med en spetsbågig nisch av kalksten med dekorhuggen yta, vari porten är placerad. Partiet kröns av en mindre vimperg med mycket enkel dekor. Tympanonfältet är slätputsat. Porten utgörs av en enkeldörr av trä med rikt utsirade järnbeslag. Till entrén leder en trappa av granit.

Relieferna ovanför portarna lät Adolf Källström utforma och tillverka innan beslut var fattat att Olaus Petri kyrka skulle uppföras och är således äldre än själva kyrkan. Relieferna höggs av bildhuggare Anton Englund (1865-1928) verksam vid Yxhult.