Stäng fönster ÖREBRO NIKOLAIKYRKAN 1 - husnr 1, SANKT NICOLAI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKT NICOLAI KYRKA (akt.) | |
| 2003-02-18 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
S:t Nikolai kyrkan har ett rektangulärt, treskeppigt, valvslaget långhus med tvärskepp, rakt avslutat kor i öster, sidokapell (Engelbrektskapellet) och sakristia i norr samt torn i väster. TAK –Långhusets mittskepp och tvärskeppen täcks av sadeltak. På mittskeppets södra takfall finns tre små takkupor. Sidoskeppen, sakristian samt Engelbrektskapellet täcks av pulpettak. Samtliga tak täcks av kopparplåt. Stuprören är även de av koppar, dekorerade med blommor. Tornspiran med gotiska stildrag flankeras av fyra lägre hörntorn. Samtliga är murade helt i kalksten d.v.s. kalkstensmuren utgör både konstruktion och taktäckningsmaterial. Hörntornen kröns av korsblommor och dess murverk har en huggen spetsbågig dekor som löper runt om i tre olika nivåer. Tornspiran har flera små fönster, ljusinsläpp; nederst med fyrpassform, överst med trepassform och där emellan takkupor med vimperg, krönta av en fransk lilja. Spirans topp är dekorerad med krabbor och korsblomma, överst tronar ett kulkors med en förgylld tupp. FASAD – Kyrkans medeltida murar är till stor del murade av huggen kalksten från Närke, det senare tillkomna Engelbrektskapellet är murat av tuktad kalksten. Tornets nedre del är murat av gråsten och råbruten kalksten. Dess övre del och dess fönsteromfattningar är murade av tegel, delvis mönsterlagt och delvis med blinderingar, i övre delen även med detaljer av kalksten. I tornets övre del finns ljudgluggar med jalusier av trä. Exteriörens nuvarande, ganska enhetliga, utseende beror i stor utsträckning på den genomgripande restaurering som genomfördes åren 1860-1899 under ledning av lektor Adolf Kjellström. Kyrkan fick då sin gotiskt präglade fasad med vimperger, spetsbågiga fönster, hörnspiror, korsblommor, huggna dekorationer av tre- och fyrpassformer m.m. Vid denna renovering tillkom även sockeln av granit med överliggande list av kalksten. SÖDRA PORTALEN – Huvudportalen i söder är en dubbelportal. Portalen har en yttre omfattning, krönt av en vimperg, vilken nästintill i sin helhet härstammar från restaureringen 1860-1899. Entrén har en spetsbågig arkivolt vilande på knippepelare med bladkapitäl. Portalen, som delas av en s.k. trumeaupelare, har två ingångar. Vissa stycken av pelarnas ornering är nyhuggna, d.v.s. huggna vid restaureringen 1860-1899. Portalsidorna pryds av kolonetter, som är nyhuggna, men insatta efter de ursprungliga bladkapitälen. Av kapitälen är de innerst belägna bevarade, medan de yttre (och flesta) är nyhuggna. Portalens båda ingångar är spetsbågiga med överljus och omgivna av en spetsbågig arkitrav. Innerst mot överljusets glas är bågkonturen utbildad som en elastisk passlinje med fem passdelar. En stor spetsbågig arkivolt omsluter det hela. Mitt på arkivoltens tympanonfält, mellan dörrarnas spetsbågar, finns en skulptur föreställande S:t Nikolaus, kyrkans skyddspatron, sittande under en baldakin. I vimpergens mitt finns en nisch med baldakintak, i nischen står en Kristusskulptur. På var sida om skulpturen finns dekorationer av trepass och fempass med änglar i. Vimpergen kröns av ett kors. Portalens inre omfattningar är till stora delar ursprungliga och härrör sannolikt från tiden omkring år 1300. NORRA PORTALEN – Norra portalen är enklare än den södra och har endast en dörröppning, men rikt profilerad arkivolt av ungefär samma typ som den södra. Endast västra kapitälradens inre (och större) del samt arkivolten (utom yttersta profildelens båge) återstår av den ursprungliga portalen. Orneringen på portalens bevarade kapitällist utgörs av en ranka som utgår ur munnen på ett odjurshuvud. Sidopartierna med kolonnetterna är från restaureringen 1860-1899, men återger sannolikt ganska exakt de ursprungliga formerna. Sidornas profilering är rikare än på södra portalen, kolonnetterna är inte ställda mot en rak muryta utan har inpassats mellan rätvinkliga språng, vilka utmodellerats i likhet med arkivoltens profilering. Vimpergen är även den från tidigare nämnd restaurering men spår efter en liknande gavel fanns. Den hade tagits bort i samband med att man tog upp ett rundfönster snett ovanför entrén. Den nuvarande vimpergen är utsmyckad med spetsbågiga nischer och fempassformer samt kröns av en fransk lilja. Genom norra portalens ursprungliga ornamentik kan man troligtvis datera portalen till samma byggnadsperiod som kyrkans östparti. VÄSTRA ENTRÉN- Västra entrén är belägen i tornets bottenvåning och omges av en rundbågig, huggen, slät portal av sten. FÖNSTER – De flesta av kyrkans fönster är utformade vid den restaurering som kyrkan genomgick under 1860-1899 andra hälft. Kyrkans fönster är spetsbågiga med masverk av huggen kalksten. Fönstren är av olika storlek och i sina övre delar utsmyckade med tre-, fyr-, fem- och sexpassformer. I tvärskeppens och mittskeppets gavlar finns runda rosettfönster, även de med masverk av kalksten. Engelbrektskapellet har i norra fasaden fyra spetsbågiga fönster, placerade i par. I kapellets västra vägg finns ett mindre rektangulärt stående fönster med blyinfattat färgat glas i små rutor. Tornet har ett spetsbågigt fönster ovan entrén i väster. Fönstret har båge och spröjs av järn indelade med blyspröjs till mindre rutor. I tornets södra fasad finns ett smalt spetsbågigt fönster som ser ut att ha en omfattning av cement. I samma fasad finns två små ljusinsläpp till tornets trapphus. PORTAR – Södra entrén består av en dubbelportal. Dörrarna är enkeldörrar av koppar med 18 små inåtgående fyllningar i varje dörrblad. Norra entrén består av en slät enkeldörr av koppar. I tornets västra vägg finns en rundbågig pardörr av trä med tre fyllningar i varje dörrblad, de nedersta med stående räfflor. Det högra dörrbladet har en dekorativ dörrkläpp av svart smide. Dörren är målad i en grön kulör. På tornets södra sida finns en direktingång till tornets trapphus, en slät enkeldörr av koppar. Till sakristian finns i norra fasaden en direktingång som består av en enkeldörr av järn. Dörren är från 1779. |
