Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÖSTHAMMAR MORKARLA 1:1 - husnr 2, MORKARLA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Morkarla kyrka (akt.), MORKARLA KYRKA (akt.)
Exteriörbeskrivning
Kyrkan är en typisk senmedeltida upplandskyrka, sannolikt från perioden 1430-60 med normal öst-västlig orientering. Den rektangulära byggnadskroppen bär upp ett högt och brant sadeltak. I söder skjuter vapenhuset ut. Det är uppfört i direkt anslutning till kyrkobyggnaden i övrigt. (Ahlbäck 1969, tillägg) På norra sidan finns den vitkalkade sakristian. Den blev ombyggd 1778 och försågs då med ett brutet och valmat tak. Kyrkobyggnaden i sin helhet fick ny takbeklädnad 1911, då de gamla svarttjärade spånen byttes ut mot skifferplattor. Man kan vara tacksam att de, som då ville ha plåt på kyrktaket inte fick sin vilja igenom. Skiffret förmedlar ju något av samma färg och fasetterade verkan som det ursprungliga spåntaket. Vindskivorna är plåtklädda och taknocken helt av plåt.

Kyrkan har tre vindflöjlar, den östra bär årtalet 1911, den västra 1814 och den på vapenhuset 1650 samt bokstäverna IAS-KMD.
Kyrkan är uppförd av gråstensblock, vilka utvalts med stor omsorg bland det stenmaterial, som finns tillgängligt i omgivningen. Ett stenröse i skogen väster om Morkarla kyrka kan vara den plats där man hämtat och/eller bearbetat sten. Någon strävan att få stenarna liggande i jämna rader syns inte av. Blocken skjuter i stället här och där upp i ovanför liggande skiftbäddar. Härigenom bryts en horisontell bårdverkan och i stället skapas en livfull rytm, som ger liv åt väggen. Stenarna är uppenbarligen också utvalda med omsorg efter storlek och färg att döma. Den grå färgen dominerar, men mot denna spelar svarta, vita, gula och rödaktiga nyanser. Med stor precision är stenarna inpassade i väggarna. Fogarna har kunnat göras tunna och jämna och spinner som ett fint nät över murytan. Man har med detta uppnått en mosaikartad verkan, som stärks av kontrasten till fönster- och portomfattningarnas skarpt vitkalkade inramningar.

Teglet har utvändigt fått en relativt liten användning, då det endast nyttjas i fönster och portomfattningar och i vapenhus- och östgavelns toppvinklar. Vapenhusgaveln är försedd med en liten cirkelblindering.