Stäng fönster GISLAVED REFTELE 7:1 - husnr 1, REFTELE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| REFTELE KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Reftele kyrka är en murad salkyrka från 1837. Långhuset har ett närmast fullbrett rundat kor i öster och norr om detta en sakristia. I väster reser sig ett torn med lanternin. Ingångarna är genom tornet i väster och en mittport på södra långsidan. Arkitekturen är i allt ett typiskt exempel på empiretidens strama kyrkobyggnadsideal med reducerade former och rundbågiga muröppningar. Kyrkan vilar på en utkragande spritputsad sockel med skråkant. Slätputsade band formar små fält. Fasaderna bär en finkornig spritputs med gulbruten kalkfärg. Putsen består av kalkcementbruk. Alla muröppningar har slätputsade omfattningar. I tornväggarna sitter ankarslutar i höjd med de olika bjälklagen. På sydsidan är byggnadsåret 1837 med järnsiffror. På samma sida är en porträttgravsten i kalksten inmurad. Denna skildrar Olof Hård af Segerstad, död 1630 och dennes hustru Catharina Vochdin ”burdig aus Hessen”, död 1640. Ovan västporten sitter en inmurad kalkstensplatta som minner om kyrkans byggnadsår och dåvarande regenten Carl XIV Johan. Tornets klockvåning har stickbågiga ljudöppningar med fiskbenspanelklädda parluckor från byggnadstiden. Portarna utgörs av pardörrar klädda med fiskbensformad kopparplåt, sannolikt från restaureringen 1932. Mittporten tycks ha en ursprunglig stomme. Båda ingångarna har överljus i form av lunetter. Framför portarna är trappor av granit från 1932. Den västra kompletterad med en diskret handikappramp i samma material och smidesräcken i väggen. Sakristiingången har en järnlamelldörr från den gamla kyrkan, eventuellt medeltida. Långhus och kor genombryts av stora rundbågsfönster, i det förra sju fönsteraxlar. De ljust grönmålade fönsterbågarna från 1932 är försedda med blyspröjs och stormjärn. I korfönstren sitter katedralglas. I tornets västfasad finns ett karaktäristiskt rundfönster. Tornets fönster har träspröjs och härrör från omkring 1900. Långhuset bär ett för sin tid påfallande brant sadeltak medan koret har en rundad valmning. Sakristian bär ett valmat sadeltak. Tornets nedre takfall är flackt medan lanterninens har en svag karnisprofi l. Alla takfall täcks av kopparplåt och har hängrännor samt stuprör i samma material. Den fyrkantiga lanterninen är klädd med vitmålad plåt och de igensatta rundbågsöppningarna med svartmålad. Kyrkans ursprungliga takfötter är av vitmålat trä och har karnisprofil. |
