Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG KORTEDALA 66:2 - husnr 1, ALLHELGONAKYRKAN

 Byggnad - Beskrivning

ALLHELGONAKYRKAN (akt.), Allhelgonakyrkan (akt.)
2005-01-18
Exteriörbeskrivning
Allhelgonakyrkan i Kortedala uppfördes 1956 efter ritningar av Olof Geggen. Kyrkan har en sydvästlig – nordostlig sträckning, med koret i nordost. Den är Göteborgs första permanenta s.k. småkyrka som uppfördes med bidrag från Göteborgs småkyrkostiftelse.

Den ursprungligen rektangulära kyrkobyggnaden med souterrängplan har efter en tillbyggnad på 1990-talet en vinkelställd planform. Byggnadsformen inramar en yttre entréplats åt öster, där en fristående klockstapel är rest.

Allhelgonakyrkan är en lätt asymmetrisk byggnad, där fasaderna är uppbyggda med omväxlande indragna och utkragade partier, samt ett snedställt fasadparti åt norr. Fönstersättningen är bitvis symbolisk (apostlafönster och änglatrappa) och bitvis oregelbunden, styrd av ett planerat ljusinfall i kyrkan.

Kyrkobyggnaden är uppförd med bärande ytterväggar i rött tegel, betongbjälklag och sadeltak med svart glaserat taktegel. Plåtdetaljer är utförda i koppar.

Allhelgonakyrkan är ett gott exempel på en för 1950-talet medveten artikulerad tegelarkitektur. Materialkaraktär och konstruktiva byggnadsdetaljer tillsammans med byggnadens rumsfunktioner gav motiven för byggnadens och fasadernas arkitektoniska uttryck, istället för - som tidigare - historiserande stilelement. Kyrkan är också intressant såsom Göteborgs första permanenta "småkyrka".
__________________________________________________________

Byggnadens SOCKEL är av omålad slät betong. VÄGGARNA är bärande och murade av tegel. Huvuddelen av fasaderna är murade i 10-skifts munkförband (”springande kopp”), medan delar av den norra fasaden är i löpförband med en ¼ stens förskjutning. Övergången mellan sockel och fasader är inte markerad.

FASADERNA är varierade till uttryck och karaktär, vilket svarar mot de olika rumsfunktionerna. Östfasaden - mot koret - saknar helt fönster men gavelspetsen kröns av ett murat kors. Sydfasaden har tolv höga fönsterslitsar (apostlafönster), samt ett utskjutande lågt burspråk som släpper in ljus i koret. Västfasaden mot Citytorget är öppen till karaktären, med ett våningshögt stort spetsformat fönsterparti in mot en samlingslokal. Norrfasaden mot Årstidsgatan har en sluttande marklinje och är uppdelad dels genom fasadförskjutningar och dels av en fönstersättning med omväxlande fönsterband och mindre ljusöppningar med betongglas.

FÖNSTREN in mot kyrkorummet är av betongglas, med undantag för ett enluftsfönster över änglatrappan vid koret. Mest framträdande är sydfasadens tolv höga APOSTLAFÖNSTER. De är indragna från fasaden och sitter i asymmetriskt formade muröppningar. Övriga betongglasfönster sitter i höga nischer och som enstaka ljusinsläpp i de norra, västra och södra fasaderna. Kyrksalen väster om kyrkorummet får ljus genom en rad av tolv små fönster som ligger nära takfoten i den norra fasaden, samt genom ett stort fönsterparti i den västra fasaden. Församlingslokalerna i suterrängvåningen och i tillbyggnaden har enluftsfönster av olika form, med bruna eller vita karmar.

Flertalet av kyrkans DÖRRAR är bruna aluminiumkassetter med glaspartier. Dörrpartiet vid koret har ett vitt ramverk.

Kyrkans TAK är sadeltak täckta med mattglaserat svart tegel. Takfoten är inte markerad. På kortsidorna ligger taket i liv med fasaderna, längs långsidorna har taket en lätt utskjutande, odekorerad takfot. Plåtdetaljer är utförda i koppar.

Se även materialet från ”Storstadsprojektet Göteborg, Kortedala och Kviberg”, området
”Göteborg, Kortedala, kv Sardingaffeln del av, Allhelgonakyrkan”.