Stäng fönster NYBRO MADESJÖ KYRKA 1:2 - husnr 3, MADESJÖ KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Madesjö Kyrka (akt.), MADESJÖ KYRKA (akt.) | |
| 2006-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har en spritputsad fasad som avfärgats i en ljus ockraton. Sockeln är låg, putsad och avfärgad i grått. Fönsteromfattningar, dörrpartier, dekorelement på lanterninen och gesimsen är slätputsade och avfärgade i vitt. Alla tak är belagda med koppar. Madesjö kyrka, byggd 1753-57, präglas idag exteriört av de olika byggnadsfaser som kyrkan gått igenom. Kvar finns det ursprungliga långhuset. Än idag har detta kvar en del av sin 1700-tals karaktär med sin stora bredd och det höga, branta taket som ger en stor takyta i förhållande till väggarna. En förebild var den idag nedbrunna Ryssby kyrka (1749-50). Byggnadstiden, 1750-talet, får ses som något av en brytningstid i kyrkobyggnadssammanhang. Madesjö kyrka uppfördes före den i Växjö stift intensiva kyrkobyggnadsperioden som varade från 1760-1860 då de nyklassicistiskt inspirerade kyrkorna blev vanliga. Den kyrka som byggdes i Madesjö hade drag av ett äldre kyrkobyggnadsideal som kännetecknas av den breda och kompakta byggnadskroppen och de ursprungligen stickbågiga fönster- och dörrnischerna. Det slanka tornet med lanternin tillkom 1830 och har ett nyklassicistiskt uttryck. Detta uttryck återfinns även i den västra portalen. I denna omramas den rakavslutade dörren, krönt av ett lunettfönstret, av två pilastrar som bär upp en trekantsgavel, vilken är en stiltypisk utformning som för tankarna till antikens tempel. Denna stilriktning gör sig även påmind i de rundbågiga ljudluckorna och lanterninens dekorelement. Ett ovanligt inslag är den bård av eklöv som avslutar tornets gesims. Ljudluckorna är påfallande enkla till sin utformning i förhållande till lanterninen och ingångens påkostade utsmyckningar. De var tidigare målade i mörkt grönt men är idag bruna. På 1950-talet kompletterades dörrarna i tornets ingång med kopparbeklädnad formgiven av Erik Höglund, Boda. Han använde sig av två för bygden viktiga företeelser som inspiration – glasblåsningen och jordbruket. De nyklassicistiska influenserna kom att vara en av de stilar som inspirerade till kyrkans renovering på 1880-talet. Denna stil utgör en grundstomme i utformningen av Madesjö kyrka. Den klassicistiska stilen har kompletterats med tydliga influenser av nyromanik. Båda stilarna tillhörde de historiserande nystilar som blev viktiga inspirationskällor under 1800-talet. En av de större förändringarna var tillbyggnaden av en absid. Denna tillbyggnad var ett resultat av socknens växande befolkning som krävde fler sittplatser i kyrkan. Valet av utformning hade dock även liturgiska motiv vilket diskuteras mer utförligare under rubriken Interiör. En annan viktig förändring var fönstren och dörrarnas utformning. På långhusets norra och södra sida sattes befintliga dörrar och fönster igen och nya togs upp. Typiska för den nyklassicistiska stilen och för tiden är de stora rundbågiga fönstren som släpper in mycket ljus i kyrkorummet. Flera äldre kyrkor genomgick den här förändringen från slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Förändringen var en del i den nya liturgi som genomfördes efter reformationen där predikan blev ett viktigt redskap för att undervisa församlingen. Predikstolen fick därför en central plats i kyrkorummet, bänkar installerades och fönstren gjordes större för att släppa in mer ljus. De två förstnämnda förändringarna slog igenom under 1600-talet medan de stora ljusinsläppen blev vanliga under 1700-talet. Den sistnämnda förändringen kan därmed också kopplas till en förändrad smak när det gällde arkitektur. De stora rundbågiga fönstren blev ett av de mest signifikativa dragen i svensk kyrkoutformning från mitten av 1700-talet och framåt. I Madesjö kyrka fick fönstren en indelning som till sin utformning hade nyromanska drag. Särskilt tydligt var detta i absidfönstrens ursprungliga utseende med stora rosettformade fält högts upp i fönsterbågen. Ett nyromanskt drag är också den symmetriska placeringen av långhuset ingångar. Dessa ingångar fick även de nyromanska drag i from av de spetsiga takfallen som bryter takfotens linje, de slätputsade rundlarna över dörrarna och muröppningarnas många fall. Även de pilastrar som står på var sida om dörrarna har med sina tärningskapitäl ett nyromanskt uttryck även om man här har gjort en friare tolkning av stilen. På var sida om de nya ingångarna i norr och söder ersattes de gamla fönsteröppningarna av tre nya. Tillskillnad från de tidigare stickbågiga fönstren gjordes de nya rundbågiga vilket bidrar till den klassicistiska karaktären. Efter 1880-talets genomgripande förändringar av kyrkobyggnaden har kyrkans spåntak bytts ut mot kopparplåt och ingångarna har handikappanpassat. I övrigt har endast ett normalt underhåll företagits. Kyrkan får därför sammanfattningsvis sägas ha behållit sin utformning från 1880-talet. |
