Stäng fönster SMEDJEBACKEN KYRKAN 1 - husnr 1, NORRBÄRKE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| NORRBÄRKE KYRKA (akt.) | |
| 2005-04-28 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Byggnaden är uppförd av gråsten och murverken kommer i dagen i sockeln, som lämnats oputsad. I övrigt är byggnaden slätputsad och avfärgad i vitt. Raka ankarslut framträder på många platser, särskilt i byggnadens hörn. På södra långväggens mitt sitter ett mindre solur som troligen härrör från 1700-talets ombyggnad, plattan är inmurad i putsen. I södra skeppets östra gavel, i vinkel med korabsidens mur, finns en inmurad stengravhäll från 1600-talet. Långhuset har i långsidorna fyra fönsteraxlar samt i sin västra del en axel med portar som kombineras med fönster i överdel. Det har även fönsteröppningar i sidoskeppens västra gavlar. Ovanför gavelfönstren i väster, strax under taksprånget, finns vindsluckor försedda med bräddörrar. Gavlarna på östra sidan, tillhörande sidoskeppen och koret, har i putsen inristade fönsternischer. Samtliga fönsteröppningar är rundbågiga med djupa smygar och solbänkar täckta med kopparplåt. Fönstren är tillverkade i gjutjärn, de har spröjsade ramar med rutindelning. Ramar och spröjs är målade i en grön kulör. Sidoskeppens portar kombineras i sin överdel med fönster. De har grönmålade pardörrar utförda med kvadratiska speglar. Långhuset bär en typ av säteritak; ett delat brutet sadeltak med höjdförskjutna fall, mellan sidoskeppen och mittskeppet. Långhusets tak särskiljer sig även genom de avvikande tak-vinklarna och en svagare lutning över sidoskeppen. Taket har en komplicerad valmad avslutning över korabsiden. Mycket tyder på att kyrkans tak förhöjts efter 1680 (Bonnier, 2005). Långhusets tak var ursprungligen spåntäckt men täcktes 1865 med skiffer. Nuvarande kopparplåttäckning tillkom på 1960-talet. Tornet är uppfört på 1680-talet, som en tillbyggnad mot mittskeppets västra gavel. Det murade och slätputsade tornhuset avslutas i höjd med långhusets nock. Tornhuset har i norr och söder, i sin nedre del, ett rundbågigt fönster. I höjd med klockkammaren har det stickbågiga ljudöppningar försedda med träluckor, en i varje väderstreck med undantag för östra sidan som täcks av långhusets tak. Västra sidan har en mittaxel med port och ovanför denna först ett lunettfönster och därefter, i följd, två stickbågiga öppningar med träluckor. Den översta motsvarar ljudöppningarna i norr och söder, den understa som är av samma typ ligger i höjd med den mellersta tornkammaren. Lunettfönstret ligger i höjd med vapenhusets valv ?? Porten och fönsteröppningar är infällda i murverket och bildar djupa nischer, särskilt i nedre hälften av tornhuset. Västra porten nås genom en hög, pyramidformad stentrappa. Portomfattningen har granitstenar i sockeln och en inramning av kvaderstenar inristade i putsen. Den har också ett smalt något profilerat rakt överstycke som är täckt med plåt. Tornets port har grönmålade par-dörrar med snedställd bredfodring. Tornet kröns av en tornhuv med brett språng över tornhuset. Tornhuven bär en hög smal spira, vilken anses ha likheter med Mora kyrkas spira ritad 1673 av Jean de la Vallée. Mellan tornhuven och spiran finns en kvadratisk urkammare som bär själva spiran, vilken i sin underdel har en oktogonal kammare med panelbeklädnad och lunettfönster. Spirans takform följer den oktogonala kammarens form, den kröns av en plåttäckt spets som bär ett kulkors. Huv och spira har beklädnad av rödfärgat spån. Tornet fick sitt första tornur 1841. Det ersattes redan 1858 av ett nytt tillverkat i Stockholm, vilket, som sin föregångare, endast hade timvisare. Urtavlorna kompletterades dock 1935 med minutvisare; nuvarande urverk installerades 1976. Tornuret är installerat i tornkammaren (urkammaren) under spiran. Urtavlorna är uppsatta på kammarens gavlar, i varje väderstreck. Gavlarna har en dekorativ utformning som efterliknar segmentfönster med trekantsgavel. De har vita panelfält och gavelprofiler samt grönmålade foderverk och urtavlor. Urens visare och tavlornas siffror är förgyllda. |
