Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LUND REVINGE 37:1 - husnr 1, REVINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Revinge kyrka (akt.), REVINGE KYRKA (akt.)
2014-09
Exteriörbeskrivning
Långhusets murverk är troligen uppfört som skalmurar och utgörs till stor del av handslaget stortegel lagt i munkförband i det yttre skiktet. Det inre skiktet består av blandning av gråsten och tegel. Kyrkans samtliga gavlar pryds av trappstegsgavlar. Från vinden syns två diagonala löpskift tegel som går i höjd med korets sadeltak. Markeringen kan tyda på att långhuset tillkom efter det att koret uppförts. Långhusets västra murverk, vilket doldes när tornet byggdes, har markeringar som visar att även denna sida varit försedd med trappstegsgavlar. Det finns spår i putsen som visar tidigare muröppningars placeringar. Bland annat syns fönstrens större storlek innan Græbes restaurering 1949–50. Under fönstret i nordväst finns även spår efter den igensatta nordportalen.

Koret är något lägre än långhuset och är till stor del uppfört i samma tegel. Gaveln är försedd med medeltida blinderingar. I dess nordöstra hörn finns en sandstenskvader med gråblå bemålning. Både korets och långhusets hörn kvadrerades år 1726 med kvaderstensimiterande bemålning i gråblå kulör. Den gråblå kulören erhölls genom att man blandade i lindkol i kalkfärgen. Samtliga av kyrkans fasader bär en vitkalkad spritputs och avslutas upptill av en gesims med två mursprång. Spår av en underliggande ljusröd, men även ljust gul, kalkfärg kan skönjas på flera ställen på långhusets södra fasad och vapenhusets östra fasad. Kyrkans samtliga delar saknar synlig grund.

Tornet återfinns i väster och har en närmast kvadratisk plan. Takfallen vetter åt söder och norr. Murverket utgörs av tuktad gråsten och sandsten samt rött handslaget tegel i gavelröstenas inre murverk. Den östra tornmuren är byggd ovanpå långhusets västgavel. Teglens vittrade yta och nedbrutna fogar tyder på att gaveln stod oskyddad en längre tid innan tornet uppfördes. Spår av mönstermurning tyder på att långhusets västmur var utsmyckad med blindnischer. Uppgången till tornet är högt placerad på dess norra fasad. Ingången är mycket smal och är försedd med en trälucka. Bilder från tiden kring sekelskifetet visar att det tidigare fanns en trätrappa upp till torningången. Församlingen har för avsikt att låta rekonstuera trappan. Projektet utreds för närvarande av en arkitekt. Tornets äldre ljudöppningar är placerade ovan de äldre ankarslutarna och vetter år söder, väster och norr. De yngre ljudluckorna, som består av kuporna i tornets takfall, fick troligen sin nuvarande form på 1970-talet i samband med att den äldre rödmålade skivtäckningen byttes ut mot dagens röda enkupiga taktegel.

Utöver uppgången till tornet har kyrkan två ingångar. En i vapenhuset från söder som utgör kyrkans huvudingång samt prästingången från öster. Bortsett från fönstret i vapenhusets västra fasad, som är placerat i en ensprångig nisch, sitter kyrkans samtliga fönster i liv med fasaden. Fönstren som är målade med oljefärg i guldockra är alla placerade i stickbågiga muröppningar. Samtliga tillkom vid Græbes restaurering 1949–50.