Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SÄTER SKEDVI KYRKBY 32:2 - husnr 1, STORA SKEDVI KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

STORA SKEDVI KYRKA (akt.)
Exteriörbeskrivning
Den nuvarande stenkyrkan är uppförd i olika etapper. Den äldsta delen kan vara uppförd un-der 1200-talet men är sannolik yngre (Bonnier). Denna första kyrka bestod av ett rektangulärt ovälvt långhus under sadeltak och med rak avslutning i koret. De äldre murdelarna är uppför-da av gråsten med inslag av röd sandsten. Under slutet av 1400-talet påbyggdes kyrkan, mu-rarna höjdes med tegelförband medan långhuset övertäcktes med valv.

Befolkningstillväxten under 1600-talet medförde behov att utvidga kyrkan. En första utbygg-nad utfördes i norr 1658 i form av ett ovälvt sidoskepp, kort därefter, 1683, stod södra sido-skeppet färdigt. Mellan 1691 och 1696 uppfördes sakristian, 1729 slutfördes valvet över norra sidoskeppet och 1735 utvidgades koret i öster. Slutligen 1764 avslutades arbetet med det mäktiga och påkostade tornet, samtidigt höjdes långhusets murar och taket förnyades. I och med detta hade kyrkan fått sin slutliga utformning.

Nuvarande kyrkobyggnad består av ett kvadratiskt, treskeppigt långhus, med smalare tresidigt kor, torn i väst och utbyggd sakristia i norr. Ingången är i väster genom tornet. Kyrkans plan-form är vriden något och murarna är ej vinkelrätta. Förhållandena kan vara en medveten sym-bolisering av Kristi förvridna kropp i dödsögonblicket.

Exteriören har blottade gråstensmurar, putsen avlägsnades vid 1920-års restaurering. Det är oklart hur gammalt putsutförandet var. I samband med putsborttagningen fick murarna slät-fogning mellan naturstenarna. Murarnas överdel har tegelförband som är överslammade med bruk.
År 1817 förstorades samtliga fönsteröppningar i långhuset och sakristian. I samband med det-ta fick de rundbågiga och djupa vitputsade fönsternischer. Solbänkarna har kopparplåttäck-ning. Fönstren har indelningar med tvärposter och mittposter samt rutindelning med bly-spröjsning. Karmar och ramar är gråmålade. Utöver torningången har långhuset två ingångar i södra muren. Pardörrarna har plåttäckning.

Tornets murverk är förstärkt i sin nedre del med kraftiga dragband. Tornet har i bottenvåning-en fönsteröppningar i norr och söder. Öppningarna upprepas strax ovanför i samma väder-streck samt i väster ovanför portalen. Mitt emellan fönstervåningarna finns ett mindre runt fönster i norr och även i söder. I sin översta del har tornet ljudöppningar med träluckor, en i varje väderstreck. Tornets takfot är kraftigt profilerad och vitputsad. Tornhuven är klockfor-mad och kröns av en kvadratisk lanternin, vilken har spröjsade rundbågiga fönster. Lanterni-nen kröns av ett förgyllt kors. Själva tornhuven har runda takfönster med infällda urtavlor; de kröns av förgyllda klot.

Det brutna sadeltaket är avvalmat över koret. Takens nuvarande utförande med kopparbe-läggning i plåtförband är av sen härkomst, tornspirans koppartak är från 1981 och långhusets från 1989. Långhusets tak har ett kors av plåt, över mittskeppets östra taknock. Sakristian har sadeltak, valmat i norr. Taket har en komplicerad anslutning till sidoskeppets tak