Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VANSBRO NORDIBYN S:1 - husnr 2, ÄPPELBO KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ÄPPELBO KYRKA (akt.)
2006-10
Exteriörbeskrivning
Kyrkans långhus är i ett skepp, med skurna hörn så att byggnadskroppen har en utdragen, oktogonformig grundplan. Den har sakristia utbyggd i förlängning av koret i öster, samt torn i väst. Ingångar finns i väster genom tornet och genom en liten förstuga i södra långsidan, i höjd med koret. Långhuset från 1770-talet är knuttimrat och reveterat sedan 1880. Konstruktionen är förstärkt med följare på varje sida, i höjd med långhusets mitt. De motsvaras av följare invändigt, sammanfogade med synliga bindbjälkar tvärs igenom kyrkorummet.

Sakristian är utbyggd i korets förlängning och torde ha tillkommit efter långhuset, men troligen redan före 1800. Den har ett fönsteröppningar i öster och söder, försedda med gråmålade träluckor. På 1930-talet, i samband med installation av panncentral byggdes en källargrund under sakristian. Källarnedgången är förlagd till gaveln i öster. Mot korets östra gavel är en tegelskorsten uppförd.

Tornet som tillkom 1887 är uppfört i stolpkonstruktion med panelbeklädnad in- och utvändigt. Nuvarande huv och spira har tillkommit på 1930-talet. Tornkroppen har återfått sina panelade fasader i samband med 1980-talets restaurering. Den var innan dess, sedan 1930-talet, rappad med kalkbruk. Långhus och torn är uppförda på en grund av huggen granit.

Långhuset och sakristian är reveterade med grovt slagen kalkputs, avfärgad i vitt. Tornet är brädfodrat med vitmålad locklistpanel, med dekorativa rundbågiga fältavslutningar.

Långhuset har ett högrest spåntäckt sadeltak med avvalmade fall i väster och öster, rakt avslutat mot tornet. Kyrktuppen på långhusets nock i öster bär årtalet 1761, är äldre än kyrkan och bör härstamma från gamla kapellet.

Tornet kröns med huv och spira täckta av kopparplåt. Huven har inbyggda tornur i varje väderstreck, vilka har förgyllda visare och siffror. Spiran kröns av ett förgyllt kors, som troligen härstammar från den ursprungliga spiran.

Sakristian har sadeltak, täckt med tjärat takspån liksom långhuset. Taket har nock- och vindskivor av brädor. Mot korväggen har sakristian en murad oputsad skorsten av tegel som avslutas med plåtrör.

Långhusets nuvarande fönsteröppningar tillkom vid ombyggnad på 1880-talet, ledd av Björk Anders Jonsson, då befintliga fönsteröppningar förstorades. Öppningarna och fönsterbågarna gavs en nygotisk karaktär med spetsbågig form och lansettformade ramar. I samband med 1930-talets ombyggnad dämpades dock den nygotiska karaktären och fönstrens spetsiga överdel igensattes. Nuvarande utformning är en följd av dessa åtgärder. Sakristian har två närmast kvadratiska fönster bakom träluckor; ett i öster och ett i söder. Tornet har höga, smala spröjsade fönster med spetsbågigt blindfält i överdel, i norr och söder. Över västra porten finns ett större överljusfönster med lansettindelning och rombisk spröjsning i överdel. I höjd med klockkammaren har tornet ljudluckor i par, mot väster, söder och norr. Ljudluckorna följer tornfönstrens karaktär och storlek. Samtliga karmar, ramar och fönsterdetaljer är numera målade i ljusgrått.

Västporten i tornet har dörromfattning med pilastrar som bär ett överstycke. Porten har pardörr med asymmetrisk indelning. De brunmålade dörrarna har dekorativ beklädning av panel lagd i horisontellt zickzackmönster. Även dörren till vapenhuset i söder är brunmålad. Den har stickbågig överdel och beklädnad av panel lagd i neråtvänt V-mönster.