Stäng fönster LUDVIKA SÄFSEN 5:1 - husnr 1, SÄFSNÄS KYRKA (GUSTAVI KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| SÄFSNÄS KYRKA (GUSTAVI KYRKA) (akt.) | |
| 2015-05-30 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har en korsformig centralplan med rak koravslutning i östra korsarmen. Byggnadens ingångar är försedda med vapenhus uppförda mot gavlarna av södra och västra korsarmarna. Sakristian utgörs av en tillbyggnad mot östra korsarmens gavel, vilken har en yttre ingång i sin södra kortsida. Under sakristian finns en källare vars ingång numera är förlagd till sakristians norra kortsida. Ingången har trappluckor försedda med kopparplåt. Ombyggnaden är en följd av en ny värmeanläggning som installerades på 1930-talet, då källaren omvandlades till pannrum. Kyrkobyggnaden är uppförd i knuttimmer på en murad grund av natursten. Marknivåskillnader förekommer kring grunden då tomten har sluttande partier. Endast entrén till södra vapen-huset är i marknivå, övriga dörrar nås genom trappor. Arosenius påstående att kyrkan först 1866 skulle ha fått sin brädfodring och sina rundbågiga fönster, är uppenbarligen felaktig (Arosenius, 1867). Vid visitationerna 1787 och 1827 anges byggnaden vara brädfodrad såväl ut- som invändigt. Den anges också redan då ha rundbågiga fönster. Rundbågsfrisen under takfoten är ett tillägg från 1890-talet. I stort har kyrkan utvändigt behållit sin utformning och sitt utförande från byggnadstiden på 1760-talet. Undantaget är takets kopparplåt, takrännor och stuprör som infördes vid 1960-talets restaurering; som ersättning för den ursprungliga järnplåten. Samtidigt revs sakristians skorsten. Invändigt präglas delvis inredningen och färgsättningen av 1890-talets smakrenove-ring samt av 1950-talets restaurering. Kyrkan har beklädnad av locklistpanel, med breda täcklister, som avslutas under takfoten med rundbågefris. Byggnadens hörn har knutlådor med täcklister i kanterna samt spetsbågig fris. Syllstockarna över stengrunden har en liggande brädfodring som bildar sockel. Panelen är vitmålad medan knutlådor, frisbågar, sockel och fönsterfoder är gråmålade. Ytterväggarna har, över sockeln, fotbleck av kopparplåt. Kyrkorummets fönster är jämnt fördelade med en fönsteröppning i varje långsida. Ett gavelfönster förekommer i norr där port och gaveltillbyggnad saknas. Kyrkorummets rundbågiga fönster, till antalet nio, var redan befintliga vid visitationen 1787. Fönsterramarna med rutindelning är gjutna i ett stycke. De inramas av ett enkelt slätt och gråmålat fönsterfoder som i den avrundade överdelen har täcklist med kopparbleck. Även fönstrens nedre avsats har bleck. Sakristian har två mindre stickbågiga parfönster av trä med spröjsindelning. De har enkelt gråmålat fönsterfoder med avrundad täcklist i överdel. Täcklist och nedre avsatser har kopparbleck. Kyrkan har portar i söder och väster. De har rakt överstycke samt en enkel inramning med foder. Portarna är försedda med pardörrar som utvändigt har panelbeklädnad lagd i kryssmönster. Dörrar och foder är svartmålade. Västra porten nås genom en hög trappa samt en trapplan av granit. Trappan inramas av ett smitt räcke med dekorativa inslag av volut. Sakristian har i söder en enkel dörr av samma utförande som kyrkoportarnas pardörrar. Dörren som tillkom i samband med upprustningen av sakristian 1959, nås genom en mindre trappa av granitstenar. Trapporna ombyggdes i samband med restaureringen 1960 samt 2004 då sak-ristians dörr byttes på nytt. Kyrkan har säteritak över korsarmarna med valmad avslutning i gavlarna. Vapenhusen och sakristian bär valmade sadeltak. Redan 1787 anges att taken är täckta med oljad järnplåt, vilket sannolikt är det ursprungliga takmaterialet. Järnplåten behölls fram till 1950-talet, då den i samband med kyrkans upprustning ersattes med nuvarande kopparplåt. |
