Stäng fönster GAGNEF GAGNEFS PRÄSTGÅRD 1:2 - husnr 1, GAGNEFS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GAGNEFS KYRKA (akt.) | |
| 2005-06 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med sakristia i vinkel, mot norra långväggen i öster, samt av ett kvadratiskt torn i väster. Byggnaden är till största del uppförd av gråsten med inslag av tegel i dörr och fönsteromfattningar samt i pelare och valv. Sakristian som är uppförd i vinkel med koret. Den tillkom i sina äldsta delar på 1400- eller 1500-talet och utvidgades till sitt nuvarande omfång under slutet av 1600-talet. Sitt nuvarande kryssvalv fick den 1751. Sakristian har en ytterdörr i sin västra vägg. Vapenhuset är förlagt till tornets bottenvåning och är samtida med tornet, som tillkom på 1770-talet. Långhuset ombyggdes till salkyrka på 1770-talet då de två skeppen med sex travéer, resultatet av 1600-talets ombyggnad, omvandlades till ett sammanhängande rum täckt av ett tunnvalv. Samtidigt förhöjdes långhuset som också förlängdes mot väster medan ett torn uppfördes mot västra gaveln. Kyrkan har sidoportaler i norr och söder, vilka är placerade mot väster mellan två fönsteraxlar. Huvudentrén är förlagd till tornets västra sida. Tornets nuvarande kröning med lanternin tillkom 1828. Nuvarande fönster lär ha tillkommit 1847. Långhuset och fönstrens solbänkar fick sin nuvarande takbeklädnad av kopparplåt i samband med 1960-talets restaurering. Det täcktes tidigare av spån, som sakristian. Exteriör Samtliga ytterväggar är slätputsade och avfärgade i vitt, sockeln i grått. Långhuset har en svag listmarkering vid takfoten medan sakristian saknar listverk. Endast tornets takfot har ett brett, profilerat listverk av puts. Dörromfattningarna i långhuset har en utkragande kvaderimitation i puts med rak avslutning i överdel, vilken har plåttäckning över listverkets utkragning. Samtliga dörröppningar är rundbågiga med brett avrundat språng. Tornets port saknar kvaderstensinramning och har endast ett avrundat språng som utsmyckning. Den har tjärade pardörrar (1916 målade i ljusgult) som bär panel lagd i rombiskt mönster; rundbågen över dörrarna har fodring i solfjädersmönster. Långhusets södra fasad har tre höga, smala och djupa rundbågiga fönsteröppningar medan norra fasaden har två. Lunettfönster förekommer över portalen i söder. Östra gaveln har två dylika höga fönster samt ett lunettfönster, mellan dessa i övre delen av muren. Samtliga fönsteröppningar har solbänkar med plåttäckning av koppar. Fönstren har ramar av gjutjärn med rutindelning. Sakristian har små, djupa och låga stickbågiga fönsteröppningar; ett i öster och två i norr, för-sedda med sexdelade fönsterramar. Solbänkarna har plåttäckning av koppar. Sakristian har även en stickbågig dörröppning i väster försedd med en rödmålad plåtklädd dörr. Tornet har två fönsteröppningar, den ena i söder och den andra i norr. De är lägre än långhusets fönster men av samma typ och har fönsterbänkar i samma höjd. Högt placerat, strax under klockkammaren mot väster, finns ett lunettfönster. Tornet har i sin övre del sex stickbågiga ljudöppningar försedda med träluckor, varav de dubbla öppningarna i norr och söder är mindre än de enskilda i väster och öster. Sin nuvarande huv, med urtavlor i alla väderstreck samt oktogonal inglasad lanternin, fick tornet 1828. Huv och lanternin har beklädnad av kopparplåt. Lanterninens huv kröns av ett förgyllt kors på klot. Långhuset har ett brutet tak med avvalmning och brant avslutning över östra gaveln. Långhusets tak är sedan 1962 täckt med kopparplåt men var innan dess spånklätt. Även takets västra gavel, i vinkel med tornet, är plåttäckt. Långhusets tak bär på nocken i öster ett förgyllt kul-kors som kröns med en förgylld vindflöjel i form av tupp som bär en stjärna. Sakristian har sadeltak, valmat mot gaveln i norr. Det bär ännu spånbeklädnad lagd i rombiska mönster. Taket bär mot långhuset en hög plåtklädd skorsten. |
