Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄXJÖ JÄT 17:1 - husnr 1, JÄTS GAMLA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Jäts gamla kyrka (akt.), JÄTS GAMLA KYRKA (akt.)
2007-01
Exteriörbeskrivning
Jäts gamla kyrka är en liten medeltida landsortskyrka som uppförts i sten. Den har tillbyggt vapenhus och sakristia i trä och är orienterad med koret åt öster. Torn saknas men en separat klockstapel står strax intill kyrkan.

Långhuset är litet men har både högrest murverk och sadeltak. Grundformen är rektangulär och på mitten av den södra fasaden sitter ett större rundbågeformat fönster. Det omges av två mindre i olika höjd, åt väster ett litet rektangulärt i rundbågevalv i linje med det stora fönstrets solbänk och åt öster ett litet rundbågsfönster i höjd med mitten av det stora.
På den motsvarande långsidan åt norr sitter ett litet stickbågeformat fönster i ett högt placerat rundbågevalv mitt på fasaden. På gavelfasaden åt väster finns ett litet stickbågsfönster som delvis täcks av vapenhusets norra takfall. Mitt uppe på gavelröstet finns en liten rektangulär glugg i muren.

Koret är lika högrest i proportionerna som långhuset och har en närmast kvadratisk grundplan. Det är bara obetydligt lägre och smalare än långhuset.
Åt söder sitter ett stort rundbågsfönster i nästan samma form och storlek som det på långhusets sydsida. Åt öster sitter ett mindre stickbågeformat fönster i ett rundbågevalv.

På korets norra sida ansluter den tillbyggda sakristian i rödfärgat trä. Den är uppförd av liggande timmer och även den nära kvadratisk i grundformen. Takfoten är låg, men byggnadskroppen ovanligt högrest med sitt spetsiga sadeltak som når en bit över korets högt placerade takfot.
Sakristian har tre små rektangulära fönster, ett åt varje håll. På den östra sidan finns dessutom en separat ingång i form av en låg dörr. Denna är klädd med liggande panel som rödfärgats. Trappa saknas, istället står ett löst trappsteg av trä nedanför dörren.

Vapenhuset på långhusets västra gavel har ungefär samma proportioner och storlek som sakristian, men har dock något lägre taknock. Tillbyggnaden är inte centrerad på muren utan något förskjuten åt söder på långhusgaveln. Ingången i vapenhuset sker via dess södra sida. Dörren är mycket låg och har en kraftig tröskel i form av en syllstock. Panelen är lagd i romboid form och mörkt tjärad. En stor flat natursten ligger nergrävd i marknivån framför dörren. Vapenhuset har ett litet kvadratiskt fönster på den västra sidan.

Taken på långhus, kor, sakristia och vapenhus är täckta med tjärade spån. På nocken till långhuset och koret sitter två smidda spiror med tuppar i plåt. Båda två har årtalet 1789 utstansat.
På vapenhuset och sakristian sitter vid takfoten rännor av långa kluvna och urholkade trädstammar. Dessa sitter på handsmidda konsoler av järn. De större taken på långhus och kor saknar avrinningsanordningar.

Samtliga fönster på långhus och kor har gråmålade ytterbågar i trä med blyinfattade och svagt färgade katedralglas. Dessa fönster har solbänkar av flata naturstenar. De mindre fönstren på vapenhus och sakristia har rutor i ofärgat glas i gråmålade och spröjsade träbågar. På sakristian är även foder och dropplister av gråmålat trä.

Fasaderna på långhus och kor är slätputsade och kalkavfärgade i vitt. Takgesimsen utgörs av mörkt tjärade brädor. Kraftigt utkragande grundstenar är synliga runtom murarna, men i övrigt är fasaderna putsade ända ner till marknivå. På den södra sidan antyder en extra kraftig grundsten under det västra av de små fönstren att där funnits en tidigare dörröppning. Där finns även en markering i putsen.

Sakristian är konstruerad av liggande timmer med släta knutar och saknar fasadbeklädnad. Ytterväggarna är rödfärgade och vilar på en låg sockel av naturstenar i kalkbruk.

Vapenhuset har en liknande grund, men med cementbruk mellan stenarna. Den är något högre och har två tydliga hörnplintar i form av större stenar. Fasaden är klädd med mörkt tjärade spån. Flera av raderna består av figursågade spån i trappstegsform eller spetsform, vilket ger fasaden dekorativa friser.