Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VÄXJÖ KALVSVIK 18:1 - husnr 1, KALVSVIKS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Kalvsviks kyrka (akt.), KALVSVIKS KYRKA (akt.)
2006-01
Exteriörbeskrivning
Kalvsviks kyrka är en enskeppig kyrka uppförd av sten och orienterad i öst-västlig riktning. Den består av ett relativt kort och brett långskepp med torn i väster och en halvrund absid åt öster. Mitt på den norra sidan är sakristian belägen som en utbyggnad av långhuset.
Stilen är enkelt klassicerande med inspiration hämtad från den romanska traditionen. Kyrkans fönster är något små för tillkomsttiden och ger byggnaden ett mer massivt intryck än många andra samtida kyrkor.

Kyrkan står intill landsvägen i det öppna odlingslandskapet, inramat av den glesa bebyggelsen i Kalvsviks by. Platsen ligger något högre än omgivningen, vilket gör att kyrkan syns från långt håll.

Tornet är relativt högt och harmoniskt i proportionerna. Det är enkelt utformat utan våningsindelande friser. Dess lanternin ser förhållandevis smal ut då det står på ett flackt sadeltak.
Fyra trappsteg i släthuggen granit, med räcken i svart smidesjärn, leder upp till kyrkporten som är belägen på tornets västsida. Den turkosfärgade dörren är klädd med både stående och liggande panel och omfattas tillsammans med lunetten av en rundbåge. Mellan dörren och fönstret sitter en mindre lykta i svart plåt. En metallfärgad ramp med kraftiga räcken är lutad mot trappan.
På bottenvåningens södra sida finns ett fönster i samma form som porten, medan det på norra sidan satts igen. Det markeras dock av en tydlig slätputsad blindering. En bit ovanför porten sitter en minnestavla i svart sten med knappt läslig text. Med förgyllda bokstäver står skrivet: ”UPPFÖRD ÅR 1851 UNDER OSCAR 1 STES FRIDSÄLLA REGERING 2 KRÖN. BOK 6 CAP. 20 V.” I höjd med denna sten sitter två runda fönster, ett på norr- och ett på södersidan.
Ljudluckorna av liggande svartmålad panel sitter i dubbla rundbågevalv på var sida om tornet. Under den västra står årtalet 1851 skrivet i svarta smidesjärnsiffror.
Ovanför ljudluckorna sitter urverket med vitputsade urtavlor åt alla fyra håll. På grund av att torntaket är av sadeltyp sitter den södra och den norra urtavlan infattade i takfotens gesims. Denna är i sin tur utsmyckad med en tandsnittsliknande dekor.

Lanterninen är utförd i ljust gråmålat trä. Den har ett renässansinspirerat formspråk med sina fyra rundbågar på pilastrar och sin genombrutna tempelgavelform. Även lanterninen har sadeltak, vilket kröns av ett kopparinklätt kors.

Långhuset har en rektangulär form och är stilmässigt enkelt utformat. Den södra fasaden är symmetrisk med sina fyra rundbågefönster och i mitten porten med samma utformning. Den senare har dock något större proportioner. Dörrarna är klädda med både stående och liggande panel som målats i en turkos nyans. En trappa om fyra steg i släthuggen granit leder upp till porten.
På den norra sidan finns två fönster av samma storlek med motsvarande placering, och mellan dessa sakristians utbyggnad. Dessutom sitter ett litet runt fönster precis ovanför sakristians tak, vid det östra takfallet. Sakristian består av en låg kvadratisk byggnad med sadeltak vars nock når upp till långhusets takfot. Den har två rektangulära fönster, ett åt öster och ett åt norr. Över det norra sitter en lucka av liggande grönmålad panel. Mot väster finns en mindre ytterdörr av stående och liggande panel som målats grön. Ovanför denna hänger en enkel lykta i svart plåt. Två trappsteg i huggen sten leder upp till porten.
På västra gavelfasaden har långhuset i den övre delen ett kvartsrunt läktarfönster på var sida om tornet. Under dessa finns malteserkors i djup relief i muren.
Absiden är halvrund och hade tidigare tre fönster av samma storlek som på långhuset. Det mittersta av dessa är igensatt men markeras av en tydlig blindering i slätputs. Under denna finns en djup men låg nisch utformad som ett stickbågevalv. Den är igensatt med en gråmålad brädvägg försedd med två ventilgaller.

Samtliga stora fönster i rundbågeform är av korsposttyp. Ytterbågarna av trä är grönmålade medan glasen är ofärgade. Alla solbänkar är av svartmålad plåt.

Fasaderna är genomgående spritputsade och avfärgade i vitt. Omfattningar runt fönster och dörrar, samt gesimser är dock slätputsade. Även den något utstickande sockeln är spritputsad, men avfärgad i grått. På grund av att marken under kyrkan sluttar något är ventileringen ojämnt fördelad. Den södra sidan av långhuset och absiden har i sockeln femton ventilgluggar försedda med galler, medan den norra endast har fyra.

Samtliga tak är klädda med kopparplåt och försedda med fotrännor. Även stuprören är i samma material.