Stäng fönster ÄLVDALEN ÅSEN 68:6 - husnr 2, ÅSENS KAPELL
Byggnad - Beskrivning
| Åsens kapell (akt.), ÅSENS KAPELL (akt.) | |
| 2004-06-18 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Åsens anspråkslösa träkapell uppfördes 1729 och bestod då av ett enkelt timrat långhus med någon form av takryttare, då byggnaden anges ha varit försedd med ”lijten klocka”. Ursprungligen uppfördes långhuset med knuttimmer som lämnades utan beklädnad. På 1750-talet övertäcktes liggtimret med stående panel. Under slutet av 1700-talet eller början på 1800-talet tillkom ett första vapenhus i väster. På 1830-talet påbyggdes vapenhuset med takryttare medan inredningen i långhuset förnyades delvis. Under andra hälften av 1800-talet förföll byggnaden och 1886 övergavs kapellet. Under slutet av 1890-talet inleddes dock en omfattande upprustning av kapellbyggnaden, såväl utvändigt som invändigt. Tornets fallfärdiga spira kortades på höjden medan öppningarna i tornet för-sågs med luckor. Långhuset fodrades om, enligt tidigare utförande från 1700-talets mitt, samtidigt förnyades taket medan den befintliga sakristian ersattes med en ny. Invändigt tillfördes en ny altarring, en ny predikstol och nya fasta bänkar, ytterligare förminskades altaret. Samtidigt ombyggdes läktaren medan kyrkorummet fick 22 nya bänkar samt en kamin. I samband med förnyelsen, 1905, av Älvdalens kyrka övertogs en rad inventarier därifrån; bl.a. predikstolen, altarskranket och medeltida ljuskronor av smide. Ytterligare en omfattande och genomgripande omdaning utfördes under början av 1950-talet, vilken gav kapellet sin nuvarande utformning och karaktär. Den gamla stengrunden ersattes med betongplint medan trätrappan i väster ersattes med en stentrappa. De största ingreppen berörde tornet som breddades och återuppbyggdes med knuttimmer som täcktes med fjällspån, gamla takryttaren omvandlades till lanternin. På långhuset avlägsnades ytterpanelen för att lämna timmerstommen synlig, samtidigt insattes nya blyspröjsade fönster. På nytt förnya-des sakristian genom uppförandet av en ny och större tillbyggnad av rundtimmer. Invändigt i långhuset ersattes den liggande brädfodringen med stående panel. Tak, väggar och bänkar ommålades med ljusa kulörer; korfönstret med glasmålningar avlägsnades och öppningen igensattes. Framför denna uppsattes den gamla altartavlan som härstammar från Evertsbergs kapell. På läktaren installerades en piporgel. Samtidigt infördes ett nytt värmesystem. Exteriör Långhuset har timrad stomme, likaså tornet och sakristian som ombyggdes på detta sätt vid 1950-talets restaurering. Långhuset och sakristian har blottade timmerstockar och spånklädda sadeltak. Tornkroppen - inklusive huv, lanternin och spira - är helt spånklädd. Utvändigt är väggar, tak och dörrar tjärade. Fönsterkarmar och –ramar samt sakristians vindskivor är vitmålade. Vapenhuset hade vid flera tidigare tillfällen, 1833 och 1896, genomgått förändringar och om-vandlats stegvis till en tornliknande kropp. 1953-års ombyggnad kom att medföra en radikal omgestaltning av tornet och för ändamålet ombyggdes stommen nästan helt. Den gamla konstruktionen av resvirke ersattes med liggande knuttimmer, vidgades och påbyggdes. Tornet kröntes med den gamla takryttaren som omvandlades till lanternin med fyra ljudöppningar för kyrkklockan. Lanterninens spira kröns av ett kors. Stentrappan i röd sandsten, i anslutning till tornets portal, tillkom samtidigt. Den gamla sakristian revs och ersattes med nuvarande, en större tillbyggnad utförd i knuttimmer med synliga stockar. Långhuset fick sina nuvarande rundbågiga tvåluftsfönster med tvärpost och blyinfattningar vid senaste ombyggnaden, 1953. I kyrkans östra gavel syns spåret efter det forna korfönstret som borttogs 1953 och ersattes utvändigt med träluckor. Tornet har större och mindre fönster med rak avslutning. Sakristian har ett rektangulärt fönster i gaveln. |
