Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÄLVDALEN SÄRNABYN 3:27 - husnr 1, SÄRNA GAMMELKYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SÄRNA GAMMELKYRKA (akt.)
2004-08-17
Exteriörbeskrivning
Särna gamla kyrka härstammar endast till viss del från 1680-talet. Den ursprungliga kyrko-byggnaden på platsen var betydligt mindre och bestod av ett lägre och kortare långhus med troligen någon form av takryttare, samt av en mindre sakristia. I början på 1700-talet tillfördes nuvarande torn i väster. Kyrkans yttre gestaltning är i stort följden av en omfattande ombygg-nad på 1760-talet; då långhuset förlängdes mot öster, torn och långhus förhöjdes och nuvarande sakristia uppfördes. Det är även då som spånbeklädnaden på långhuset ersattes med stående brädfodring. Invändigt är nuvarande utformning en följd av åtgärder utförda på 1770-talet. Efter att kyrkan övergivits under andra hälften av 1800-talet, avyttrades en betydande del av den fasta inredningen. Dagens förhållanden är resultatet av en omfattande restaurering på 1950-talet.

Den lilla träkyrkan består av ett rektangulärt långhus, rektangulärt västtorn samt vinkelbyggd sakristia i norr, i höjd med koret. Kyrkans ingång är i väster genom tornet. Tornkammarens trappingång är förlagd till tornets södra sida, utvändigt, och utgör en tillbyggnad uppförd mot långhusets västra gavel. Klockkammaren har ljudöppningar på samliga sidor i tornets överdel.

Byggnaden är uppförd på stengrund vars bärande delar ligger i höjd med timmerstommens fogningspunkter. Grundens fyllning består i övrigt av kallmurade stenar och stenskivor. Framför kyrkans port ligger en stor trapphäll av sandsten.

Samtliga byggnadskroppar har timrad stomme. Byggnadens stomme är uppförd av liggtimmer med skarvade stockar. Skarvningen på långsidorna är förstärkt med vertikala stolpar, på ömse sidor om väggarna, vilka är uppdragna med genomgående järnbultar. En eldstad finns i sakristian.

Exteriör
Långhusets fasader fördelas i sektioner genom brädfodrade vertikala fogningsstolpar. Byggnadens sulor täcks till större del av liggande brädor. Långhus och sakristia har däremot vertikal brädfodring medan tornet är spånklätt med tjockt fasadspån som är mönstersågat.

Byggnaden har sadeltak över sakristian och långhuset, med avvalmning i öster över koret me-dan tornet har tornhuv. Långhuset har kraftig profilerad takfot. Långhuset samt avsatsen i väster över tornets trappa har vindskivor med vingar i avslutningen.

Samtliga tak är täckta med takspån. Spånet har rak avslutning på tornet och avrundad avslutning på långhus och sakristia, med undantag av taksprång som har en avslutningsrad med spetsformat spån. Sakristian har, i östra takfallet, en hög oputsad skorsten murad med stenskivor av röd sandsten.
Tornets spira har plåtbeläggning i toppen och bär kulkors med tuppflöjel i smide. Långhusets nock i öster bär kors med krans och tupp i smide. Sakristian bär ett nockkors av trä uppsatt mot gaveln i norr.

Långhuset har stickbågiga fönster, tre i söder, två i norr och två i öster. Fönstren har två loft och små glasrutor av antikglas med blyspröjsning. Sakristian har ett rektangulärt fönster i norra gaveln, vilket även har tvärpost. Ett mindre och högt placerat fönster finns även över sakristians västra takfall, i långhuset norra vägg. Fönsterramarna har 1700-tals näbbeslag. Samtliga fönster har profilerade foder infällda i panelen samt fönsterbleck. Kyrkans port är en plankdörr med vinkelställd spåntad panel på utsidan. Såväl tak som fasader, dörrar och fönster är tjärade.