Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster NORRTÄLJE HÄVERÖ PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 2, HÄVERÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Häverö kyrka (akt.), HÄVERÖ KYRKA (akt.)
2007-11
Exteriörbeskrivning
Kyrkans exteriör har frilagt murverk av gråsten med kontrasterande vitmålad slätputs i hörn och omfattningar. Tegel förekommer synligt i gavelpartier åt öst och väst samt dolt i omfattningar kring fönster och dörrar. Kyrkan har ingen markerad sockel, men i östra delen framträder den utskjutande grundsulan. På östfasaden och österut på nordfasaden finns sammanhängande partier av rödfärgad spritputs med imiterande fogning i vitt. Putsfragmenten antyder att kyrkan under en period varit putsad i sin helhet.

Kyrkan har en yttre murgenomgång i nordvästra hörnet. Genomgången är en ursprunglig yttre passage genom muren. Eftersom kyrkan i detta hörn utnyttjar berget som grundmur fungerar genomgången som en genväg till kyrkogårdens norra sida. Huvudentrén i väster från 1751 har en segmentbågig omfattning med pärlspåntad pardörr från 1905. Vapenhusets ingång i söder har en svagt spetsbågig port med en kraftig trädörr av breda stående plank, vars utsida är klädd med brunbetsad panel. Sakristians källare nås genom en nedgång i öster i form av en låg svartmålad trädörr av stående plank.

Kyrkans nuvarande fönsterform härrör från 1800-talet och består av sex högresta rundbågiga fönster med spröjsade träbågar, målade i en mellanmörk nyans av bränd terra. Tre i söder, två i nord och ett i västfasaden ovanför entrén. Östfasadens fönster hade samma format som de övriga fram till 1905, då det omformades till dagens runda öppning med blyspröjs och färgat glas. Den gamla fönstersmygen finns kvar både in- och utvändigt. Kunskapen om kyrkans äldsta fönster är knapp. En avbildning från 1635 visar kyrkan från söder med tre fönster. Under 1700 och 1800-talet tillkom och förändrades fönsteröppningar i flera omgångar. 1724 öppnades ett fönster västerut. 1754 tillkom ytterligare ett i nordfasaden samtidigt som tre befintliga fönster förstorades. I samband med byggandet av en värmecentral 1905 murades nordfasadens västra fönster igen. Samma fönster återställdes på nytt vid nästkommande restaurering 1972, då den anslutande värmecentralen avlägsnades. Samtidigt omgestaltades samtliga innerfönster genom att befintlig blyspröjs ersattes med dagens ospröjsade klarglas. Samtliga fönster har solbänkar belagda med svartmålad skivplåt.

Det branta sadeltaket har en ålderdomlig spåntäckning som stått under ständigt underhåll med tjära och lokala spånbyten. Den nätta plåtklädda skorstenen med dekorativ korsrelief ritades av Gustav Améen i samband med restaureringen 1905. Kyrkans takfot och vindskivor har ålderdomliga drag med nätt takutsprång och synliga remstycken. Vindskivorna är enkla upptill med utsvängda rundade avslutningar nedtill. Lågdelarnas gavlar har dekorativt profilerade kanter av samma mönster. Avvattning förekommer men varierar något i utförande runt om kyrkan.

Taklaget vilar på murarna med dubbla remstycken. Remstyckena är säkrade med laxade tvärbjälkar. Takstolarnas sparrar utgår från tassar med stödben och förenas med dubbla hanband och stödgivande sparrsax. Taklaget är ålderdomligt och utfört i handbilat virke med infällda dymlade skarvar. Valvens övre murpartier vilar på remstyckena, vilket visar att dessa är äldre än valven och sannolikt ursprungliga. Det övriga taklaget är sannolikt omformat i samband med valvslagningen.