Stäng fönster NORRTÄLJE MALSTABY S:3 - husnr 1, MALSTA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Malsta kyrka (akt.), MALSTA KYRKA (akt.) | |
| 2008-03 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Malsta kyrka har salkyrkoplan som tillsammans med andra detaljer som omfattningen till den ursprungliga ytterportalen kan datera den till senare delen av 1200-talet eller tiden omkring år 1300. Den är helt uppförd i gråsten med det senare tillkomna vapenhusets gavelröste i tegel. Kyrkan är liten och har behållit sin ursprungliga planform utan att byggas ut med kor eller höjas vilket ofta skett med medeltida landsortskyrkor. Detta gör den till ett välbevarat och värdefullt exempel på denna typ av kyrkor som blev allmän håll från 1200-talets senaste årtionden. Längs norra väggen finns sakristia som antagligen byggts relativt snart efter att långhuset stod klart och mot söder ett vapenhus som kan antas ha tillkommit omkring 1430 – 1450. Sakristia och vapenhus är separat uppförda utan förband med långhuset. Sakristian har med största sannolikhet tillkommit efter att långhuset byggdes, murarna är i gråsten med ett ursprungligt valv av stenflis i kalkgjutmassa vilket är ett byggnadsätt som förknippas med Gotland. Gotländska hantverkare byggde under 1300-talets första årtionden sakristior i denna konstruktion i flera kyrkor i Roslagen. Vapenhuset kan dateras främst utifrån blinderingarna i gavelröstet med mönster som blev vanligt från 1430-talet med sköldar och liggande trappstegsfriser. Blinderingarna i Malsta överrensstämmer med dem som finns i Estuna kyrkas vapenhusröste och visar likheter med mönster i Uppsala domkyrkas torn. Vapenhusdörren är enda yttre ingång till kyrkan, portalen är tvåsprångig och har en plankdörr av hög ålder. Fönsteröppningarna förstorades och fick sin utformning på 1790-talet. I öster fanns tidigare ett medeltida fönsterarrangemang med två fönster omfattade av en spetsbågig nisch, detta ersattes av det nuvarande större korfönstret, troligen också på 1790-talet. Träpartierna har trebruten övre avslutning, bågarna visar stor likhet med Lohärads som insattes på 1870-talet. Vid restaureringen 1937 insattes nuvarande antikglas innefattade i blyspröjs i ett för den tiden vanligt sätt att göra interiören mörkare. Omedelbart öster om vapenhuset finns nischen efter ett ursprungligt rundbågigt fönster som sattes igen när valven slogs på 1400-talet. På västra gaveln syns märken i putsen som antyder tidigare öppningar i muren. Från mitten av 1740-talet fanns en utvändig trappa till läktaren och senare ett fönster. Exteriören är slätputsad med sockeln markerad i spritputs. Taket är belagt med tjärat spån och på gavelspetsarna sitter smideskors märkta 1782, året för en stor takreparation då även takstolarna byttes. |
