Stäng fönster BORLÄNGE TUNA PROSTGÅRD 1:3 - husnr 1, STORA TUNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| STORA TUNA KYRKA (akt.) | |
| 2004-03-23 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Stora Tuna Kyrka är en treskeppig hallkyrka, till stilen sengotisk beträffande de murade strukturerna. I sin ursprungliga sena 1400-talsgestaltning med tegelornamentik var den av nordiskbaltisk karaktär. Sidoskeppen har en fortsättning i öster som bildar koromgång kring högaltaret, koret har en polygonal avslutning. I väster finns ett tillbyggt torn (1550) och i norr en sakristia som är samtida med långhuset (1400-tal). Till sakristian hör ett litet tillbyggt gravkor från 1750-talet. Utöver västporten finns två ingångar i söder; en port på norra långsidan igenmurades på 1910-talet. Västra porten på södra långsidan hade ursprungligen ett vapenhus (troligen samtida med långhuset) som revs 1810. Till större del har dock kyrkan behållit sin ursprungliga planlösning. Stora Tuna kyrkas gestaltning följer de stora katedralernas byggnadsschema och skiljer sig markant från samtida sockenkyrkor. Byggnaden är till största del murad i gråsten, murkrön, västgavel, dörr- och fönsteromfattningar är emellertid utförda i tegel. Långhusets fasader och koret har kraftiga strävpelare men saknar sockel. Kyrkans murverk är numera putsade och avfärgade i vitt, en följd av 1910-talets restaurering. Tornet, långsidorna och gavlarna har i sina övre delar dekorativa friser av tegelmönster. Tornet som är uppfört omkring 1550 är sammanbyggt med långhusets västra gavel. Det har strävpelare i hörn, rundbågig fönsteröppning över västra portalen, två ljudöppningar på varje sida i höjd med klockkammaren och numera över dessa tornur på varje sida. Takfoten under spiran är kraftigt profilerad och bärs av konsoler. Kyrkans ursprungliga spira eldhärjades redan år 1590. En ny spira restes år 1610 på resterna av murarna (ett gesällprov av holländarna Hubert och Gerhard de Beche, som senare även uppförde tornspiror för både Uppsala domkyrka och Tyska kyrkan i Stockholm). Spiran antändes på nytt av blixten både 1664 och 1807, då även klockorna gick till spillo och långhusets tak drabbades. Efter denna olycka uppfördes ett provisoriskt tak som bestod fram till den stora restaureringen av kyrkan 1914, då nuvarande spira tillkom. Även långhusets tak ombyggdes helt samtidigt; resningen, skifferbeläggningen och den kopparklädda takryttaren härstammar från denna restaurering. Långhusets tak har ett förhöjt mittparti och avvalmning över det polygonala koret. Kyrkan hade ursprungligen mindre fönsteröppningar. År 1669 inleddes utvidgningen av fönst-ren till deras nuvarande storlek, åtgärder som slutfördes under 1700-talet. Till viss del insattes nya fönster under 1910-talet. Samtidigt ändrades kyrkans portaler som samtidigt fick nya dörrar. Västra portalen, på södra långsidan, skymdes ursprungligen av ett vapenhus som revs på 1810-talet. Portalen är gotisk till sin stil men utgör en rekonstruktion från 1910-talet. Korportalen, på södra långsidan, ombyggdes och fick sitt yttre vindfång under samma period. Även tor-nets portal har fick sin nuvarande utformning i samband med 1910-talets restaurering. Sakristian, på norra korsidan, härstammar från 1700-talet. Gravkoret på dess östra sida är från mitten av samma sekel. Sakristian är dock ytterligare ombyggd på 1910-talet. Det valmade taket är täckt med skiffer, som långhuset. Sakristian har ytterdörrar med utbyggda vindfång i väster och öster samt fönster i norr och väster. |
