Stäng fönster BORLÄNGE KUNGSLJUSET 4 - husnr 1A, KVARNSVEDENS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KVARNSVEDENS KYRKA (akt.) | |
| 2004-03-26 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Redan 1920 upprättade Edward Dahlbäck ritningar till ett kombinerat kapell och församlingshem i Kvarnsveden. Det skulle dock dröja till 1924 innan anläggningen, enligt förslaget, stod färdig. Vid tiden för genomförandet representerade anläggningen ett nytänkande inom kyrkobyggnadsområdet; kombination av olika funktioner samt flexibilitet i inredningen. Själva kyrkorummet kunde anpassas storleksmässigt till behoven och förhållandena. Kyrksalen proportionerades för 200 personer men kunde och kan ännu utvidgas med hjälp av vikväggar. På så sätt gavs möjlighet att ta i anspråk en anslutande samlingssal. Samma flexibilitet präglade utrymmena i församlingshemmet, rummen skulle lätt kunna förändras och anpassas till skilda behov. Banbrytande var också föreningen, i en och samma byggnad, av kyrkorum och utrymmen som krävdes för församlingsverksamheten, bl.a. kök, administrativa lokaler och samlingsrum av allehanda slag. Kyrkan är därmed sammanbyggd med församlingshemmet och anläggningen bildar ett kyrkligt allaktivitetshus samt utgör en naturlig mötesplats i många avseenden. Den ursprungliga byggnaden som uppfördes 1924 var mycket mindre än nuvarande. Den omfattade kyrkosalen i sin nuvarande storlek, vapenhus/entré med ingång från norr samt ett flertal rum samlade i vinkelbyggnaden i söder. Dahlbäcks skapelse präglades av periodens rådande stilideal, och hela byggnaden speglar såväl utvändigt som invändigt en stram och avskalad klassicism. Till viss del kan de begränsade ekonomiska resurserna ha inverkat på den påtagliga sparsamheten i formspråket och utförandet. Byggnaden uppfördes på en grund av huggen sten och den sammanfogade trappan till kyrkans port i norr uppfördes med samma material. Ytterväggarna fick vit avfärgad slätputs. Hörnen till det lilla vapenhuset utsmyckades med svaga hörnkedjor men med kraftigt utskjutande överstycke och taklist över den avrundade dörren som har överljusfönster i bågen. De svagt lutande och valmade yttertaken täcktes med enkupigt tegel medan takfoten kom att skymmas av rakvinklade hängrännor. De ursprungliga fönstren, som är bevarade i kyrkans norra och västra väggar, är rundbågiga med tvärpost och träspröjsning. Väster om dörren har ett större och tidstypiskt lunettfönster fått plats. Ombyggnaden från 1971 innebar en omdaning av anläggningen och ytterligare en förstärkt profilering mot kyrkan som mångfunktionell mötesplats. Arkitekt och upphovsman bakom församlingshemmets och kyrkans förnyelse var Åke Temnerud, och huvudentreprenör byggnadsfirma Anders Diös. Vid ombyggnaden utökades församlingshemmets omfång och anläggningens funktionella betoning förstärktes. Men Temnerud visade stor respekt för den ursprungliga byggnaden, hans bidrag kan nästan betecknas som postklassicistiskt. Temnerud tillbyggde församlingshemmet mot söder och nya utrymmen tillfördes såväl i markplan som i källarnivå. Han inrättade en ny huvudingång vänd mot bostadsområdet, i samband med detta skapades ett nytt vapenhus innanför porten. Entrén sammankopplades med trapphuset till den nya källarvåningen under tillbyggnaden samt med genomgången mot kapprummet i församlingsdelen. Utvändigt utformades tillbyggnationen och detaljerna med samma särdrag och utförande som den ursprungliga byggnaden. Gränserna mellan nytt och gammalt smältes samman, endast diskreta detaljer och nyanser markerar de skilda etapperna. Kapellet, vars inredning delvis förnyades, genomgick en ombyggnad av koret i öster. En föns-teröppning skapades i korets gavel, vilken avskärmades av en fristående betongvägg uppställd utanför. På så sätt tillfördes koret effektfulla och varierande ljusstämningar. I samband med ombyggnaden handikappanpassades byggnaderna och omgivningen. Åtgärderna markerade intåget av nya tekniska förändringar som kom att inverka på byggnadsmiljön i de flesta kyrkor framöver. Trots alla förändringarna behölls byggnadens grundkaraktär och ursprungliga utformning. Anläggningen tillfördes samtidigt onekligen nya och höga kvalitéer. Kyrkan har genomgått ytterligare en större och betydande tillbyggnad 1993, en utökning av samlingssalen. Den ursprungliga huvudbyggnaden förlängdes mot väst, i förlängningen av kyrkosalen och den forna entrén. På detta sätt skapades en rymlig samlingssal med anknytning till kyrkorummet. Samtidigt, i anslutning till den nya salens södra vägg, utfördes en absidliknande utbyggnad avsedd till största del som sakristia och till en mindre del som förråd. |
