Stäng fönster TORSÅS GULLABO KYRKA 1:1 - husnr 1, GULLABO KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Gullabo kyrka (akt.), GULLABO KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Gullabo kyrka, uppförd 1804, efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt, är en rektangulär timmerbyggnad klädd med locklistpanel. Fasaderna är vitmålade och taket belagt med enkupigt lertegel. Kyrkan är i det närmaste orienterad i nord-sydlig riktning med koret i söder och ingång på norra gaveln. I avsaknad av torn finns en takryttare placerad på nocken i söder. I takryttaren, som täcks av en kopparklädd huv och kröns av ett kors, finns två klockor. Kyrkan har stora rundbågiga fönster. I södra delen av byggnaden finns ingångar till sakristiedelen, en ingång i öster och en i väster. Över ingångarna finns målade blindfönster med utseende lika de övriga fönstren. Kyrkan tillhör den lilla grupp av träkyrkor som uppfördes i början av 1800-talet i en stram nyklassicistisk anda. Närmast parallell i Kalmar län är kyrkan i grannsocknen Karlslunda som ritades av samme arkitekt och uppfördes 1816. Axel Almfelt var en aktiv kyrkoarkitekt under 1800-talets första hälft och har ritat drygt ett 10-tal kyrkor i landet. I Gullabo följdes inte Almfelts ritningar fullt ut. Kyrkan gjordes högre med en brantare takvinkel än vad arkitekten hade ritat. Entrén i norr gjordes med rak avslutning istället för rundbågig och ovan dörren placerades ett stort fönster, något som inte fanns med på ritningen. Takryttaren var inte med på ursprungsritningen, inte heller ingångarna i södra delen av byggnadskroppen. Vid tiden då Gullabo kyrka uppfördes var det nyklassicistiska stilidealet rådande, med inspiration hämtad från den klassiska antikens byggnadsverk med harmoniska proportioner, rena former, symmetri och enkelhet som utgångspunkter. Exteriört kom detta till uttryck genom byggnadens strama planform, utan utbyggda delar för exempelvis kor eller vapenhus. De stora, rundbågiga fönstren är typiska för perioden liksom den genomgripande symmetriska tanken. När kyrkan stod klar var dock inte den nyklassicistiska stilen så tydlig exteriört, eftersom kyrkan under flera årtionden stod med bara, timrade väggar som tjärades. Panelen tillkom troligen först under 1800-talets andra hälft och då var den också tjärad i början. Vitmålad blev kyrkan först på 1880-talet. Även Karlslunda kyrka genomgick samma utveckling och fick panel först på 1870-talet. Till skillnad mot Karlslunda kyrka som fick en avancerad panel med rundbågar och tandsnittsfris, gjordes panelen i Gullabo på enklaste möjliga sätt och helt utan dekorelement, om man bortser från locklistens enkla profil. Efter att fasaderna panelslogs under 1800-talets andra hälft har kyrkan inte förändrats så mycket exteriört. Den största förändringen är att takmaterialet bytts från träspån till enkupigt tegel, något som utfördes på 1920-talet. På 1990-talet byttes samtliga av fönstrens ytterbågar. Vad gäller form och indelning gjordes de nya bågarna lika de gamla, men den ålderdomliga konstruktionen med blybeslagna trälister återskapades inte. I övrigt bevarar kyrkan i stort det ursprungliga arkitektoniska uttrycket som en enkel ”kapellkyrka” där takryttaren utgör den enda extravagansen. Likheten är stor med många frikyrkolokaler från 1800-talets slut och 1900-talets början. Gullabo kyrka är ett gott exempel på en, vid tiden, ganska ovanlig kyrkobyggnad inom Svenska kyrkan. Enkelheten och de små detaljerna såsom dörrarnas beslagning och blindfönstren ovan entréerna i söder bidrar till karaktären. |
