Stäng fönster BORGHOLM ZELAND 2 - husnr 1, BORGHOLMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BORGHOLMS KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Borgholms kyrka stod klar 1879 och uppfördes i nyromansk stil efter ritningar av arkitekten Ernst Abraham Jacobsson. Han var verksam som intendent vid Överintendentsämbetet 1894-1904. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Jacobsson har ritat flera kyrkor. Mest känd har han blivit för sina hexagonala kyrkor bl a Gladhammars kyrka. Jacobsson ritade även profana byggnader t ex Sabbatsbergs sjukhus och var också under en tid intendent vid Stockholms slott. Den nyromanska stilen var en av de nystilar som hade blivit moderna under 1800-talets andra hälft. En av de främsta förespråkarna för nystilarna var överintendenten vid Överintendentsämbetet Helgo Zettervall. Typiska dekorelement för denna stil är uppdelningen av fasaden med hjälp av kontreforer, också kallade strävpelare, rundbågefriserna, fönsterbågarnas och den södra ingångens rundbågiga perspektivbågar. Även tornets utformning med den höga spetsiga spiran och de små tourellerna för tankarna till medeltidens byggnadsideal. Ett nygotiskt drag är de runda fönstren över ingångarna i norr och söder med sina sexpass. Kyrkan är byggd av tegel med strävpelarna av kalksten. Under de första tio åren ska kyrkan ha varit oputsad. Borgholms kyrka byggdes vid den norra delen av torget i staden. Kyrkan har en ovanlig planlösning med tornet och de utskjutande partierna, s k risaliter, i norr och söder i mitten av den långsträckta byggnadskroppen. I Kalmar län finns ytterligare två kyrkor med mittställt torn nämligen Ukna kyrka och Påskallaviks kyrka. Ytterligare en ovanlig lösning när det gäller Borgholms kyrka är att man här kombinerat skola och kyrka i samma byggnad. I Kalmar finns endast en kyrkobyggnad, Strömsbergs kapell i Torsås socken, som byggts på det sättet. Sedan slutet av 1800-talet har kyrkan varit putsad. Hela fasaden är slätputsad och till stor del avfärgad i gult med vita strävpelare och hörnomfattningar samt detaljer i tegelrött. Sockeln är kalkputsad och avfärgad i grått. Samtliga tak är idag belagda med kopparplåt. Långhusets tak var fram till 1935 belagt med skiffer. I samband med omläggningen togs de sexton små kuporna som fanns på taket bort. Även tornet belades med kopparplåt men det gjordes först 1956-61. Ingången till kyrkan i söder har ett markerat parti som skjuter ut ur fasaden. De glasade dörrarna tillkom 1959-61. Fram till ingången leder en trappa och en handikappramp. Rampen tillkom i samband med renoveringen 1979-80. Förutom ingången söder finns separata ingångar till sakristian, till församlingshemmet samt till församlingshemmets kök. Dessa tre ingångar finns på den norra sidan av bygganden och är till skillnad från huvudingångarna rakavslutade till sin utformning. Samtliga dörrar och fönsterbågar är målade i grönt. De flesta fönstren är rundbågiga. I norr och söder är fönstren stora och höga medan de på gavlarna är smalare. Det finns också runda fönster över ingångarna i norr och söder samt på varje gavel. De båda förstanämnda fönstren är dekorerade med sexpass. Gavlarnas runda fönster är igensatta. I öster har man istället tagit upp ett långsmalt rektangulärt fönster som sedan 1960-talet utgör en del av korets utsmyckning. Även en del av de rundbågiga fönstren såväl i väster som i öster är igensatta. Samtliga dörrar och fönsterbågar är målade i grönt. De flesta fönstren är rundbågiga. I norr och söder är fönstren stora och höga medan de på gavlarna är smalare. Det finns också runda fönster över ingångarna i norr och söder samt på varje gavel. De båda förstanämnda fönstren är dekorerade med sexpass. Gavlarnas runda fönster är igensatta. I öster har man istället tagit upp ett långsmalt rektangulärt fönster som sedan 1960-talet utgör en del av korets utsmyckning. Även en del av de rundbågiga fönstren såväl i väster som i öster är igensatta. Den största förändringen av kyrkan exteriör är avlägsnandet av takkuporna och bytet av takmaterial 1935. Takkuporna gjorde att taket liksom fasaderna delades upp i sektioner. Förändringen tonade ner den känsla av medeltid som byggnaden var avsedd att förmedla. Även igensättningen av flera fönster har påverkat upplevelsen av kyrkans exteriör men fönstren är idag synliga som blinderingar. Trots dessa förändringar är Borgholms kyrkas exteriör än idag en tydlig representant för det sena 1800-talets nystilar och då i synnerhet den nyromanska stilen. Andra exempel på nyromanska kyrkor i länet är Gräsgård, Örsjö Gladhammar och Västra Ed. Bland Ölands och Kalmar läns många kyrkobyggnader är den lite av en främmande fågel med sitt mittställda torn och kombinerade skolhus och kyrksal. |
