Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORGHOLM EGBY KYRKA 2:1 - husnr 1, EGBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

EGBY KYRKA (akt.)
Exteriörbeskrivning
Egby kyrka är liten och låg och Ölands minsta. I äldre tider var dock kyrkan i jämförelse med de då ännu ej ombyggda kyrkorna på ön av medelstort format. Trots att kyrkan med dagens mått är liten har den en relativt stor bredd och långhuset är påfallande kort i förhållande till bredden. Tornet som tillbyggdes 1818 förändrade dess medeltida karaktär och gav den istället drag av den nyklassicistiska stilriktning som då var modern. Den blev dock aldrig lika radikalt förstorad som de övriga kyrkorna på ön. Ursprungligen bestod kyrkan endast av långhus och ett smalare kor med absid i öster, en utformning som varit vanlig på ön. Var och en av de 34 socknarna på ön har nämligen haft en romansk stenkyrka och de enda av dessa som är bevarade idag är Egby och Resmo kyrkor.

Typiskt för Ölands kyrkor är de kraftiga tornen och alla kyrkor utom Böda och Egby försågs med torn redan under medeltiden. Istället för torn hade Egby en takryttare, troligen medeltida, i vilken klockorna var placerade. Förutom Egby kyrkas takryttare är sådana endast kända från Böda och Källa kyrkor samt S:t Johannes kapell i Ås. Egby kyrkas smalare kor, försett med en bred, grund absid, är dock en typisk utformning för öns romanska kyrkor. Sakristian norr om koret har till skillnad från nästan alla andra öländska kyrkor behållit sin slutna karaktär. Under 1700- och 1800-talet togs nämligen entréer upp till sakristiorna i de allra flesta kyrkor på ön. Även Egby kyrkas sakristia förändrades under slutet av 1700-talet men då endast genom att det ursprungligen mycket lilla fönstret i den östra muren förstorades. År 1818 genomfördes den stora renovering som skulle ge kyrkan dagens utseende. Den största förändringen var att ett torn byggdes i väster. Även de stora rundbågiga fönsteröppningarna tillkom vid denna ombyggnad då man också rev det medeltida vapenhuset.

Kyrkan präglas idag både av sitt medeltida ursprung och 1800-talets stora ombyggnad, en ombyggnad som förmådde ändra kyrkans medeltida karaktär och ge den en mer nyklassicistisk utformning. Detta åstadkom man genom att nya större och rundbågiga fönster togs upp och placerades jämt fördelade över fasaden. Den mitt på långhusfasaden, och mellan ett jämt antal fönsteraxlar, placerade södra entrén är något av ett signum för de nyklassicistiska kyrkorna. I Egby åstadkom man detta genom att långhusets östra fönster gjordes om till en dörr och att korets östra fönster gavs samma utformning som långhusets. Detta i kombination med att koret och långhuset byggdes ihop under samma tak gav en illusion av ett mer långstäckt långhus, något som även det hör nyklassicismen till. I övrigt representeras nyklassicismen i exteriören av tornet och dess lanternin, den enkla vitputsade fasaden och den utspringande profilerade taklisten.

Det brutna taket hör dock till en tidigare nyklassicistisk utformning än den man eftersträvade 1818. Helst hade man velat ha ett sadeltak men de längder på virke som man lyckades få tag i tvingade fram ett brutet tak. Det är möjligt att detta kom sig av att det virke bönderna i socknen själva kunde få fram var småvuxet och att inga pengar fanns till att köpa in längre virkeslängder. Om detta är fallet är det brutna taket både en bild av de naturgivna förutsättningarna på ön och en liten församlings begränsade kassa. Då kyrkan uppfördes stod den oputsad och de omsorgsfullt murade väggarna var något lägre än idag. Eventuellt tillkom kyrkans första puts i början av 1300-talet då den putsade sakristian byggdes. Dagens puts tillkom dock vid renoveringen 1955 och idag är putsens utformning med släta hörnmarkeringar, slät taklist samt släta omfattningar kring fönster och dörrar ett av kyrkans nyklassicistiska drag. Utmärkande för kyrkan är att den har byggts om med förhållandevis små medel. Den begränsade kassan har satt en tydlig prägel på kyrkan främst i form av att den aldrig förstorats så radikalt, så som de andra kyrkorna på ön. Även tornets tillkomst kan delvis ha sitt ursprung i de små medel församlingen hade till sitt förfogande. Man behövde nämligen ett magasin, något som dryftades i många år innan man enades om att kombinera uppförandet av ett magasin med uppförandet av tornet genom att förse detta med två magasinsvåningar. Sannolikt en lösning som drev på tornbygget. Kyrkans många gavelspetsar pryddes, åtminstone under 1600-talet, av flera smideskors. Idag återstår endast ett, placerat på kyrkans östra gavel.

Efter 1818 års ombyggnad är det främst 1959 år renovering som satt sin prägel på kyrkan och det främst interiört. Dock härrör kopparklädningen av lanterninen från denna renovering.

Sammanfattningsvis kan sägas att kyrkan har ett stort kulturhistoriskt värde som en av två bevarade romanska kyrkor på ön. Det faktum att alla socknar på ön under medeltiden hade kyrkor som liknade den i Egby och att utformningen av kyrkans medeltida delar är mycket representativ för dessa romanska kyrkor förstärker ytterligare det kulturhistoriska värdet. Kyrkan präglas idag mycket av den ombyggnad som gjordes 1818 då dagens nyklassicistiska prägel tillkom. Det förhållandevis sparsamma sätt som kyrkan ombyggts på är särskiljande och är sannolikt en bild av de ekonomiska förutsättningar som präglat öns minsta socken.