Stäng fönster BORGHOLM GÄRDSLÖSA KYRKA 1:1 - husnr 1, GÄRDSLÖSA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GÄRDSLÖSA KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Under 1100-talets andra hälft uppfördes Gärdslösas första stenkyrka troligen ersatte den då en träkyrka på samma plats. Kyrkans äldsta del är västra delen av långhuset. Detta var ursprungligen försett med en ovanligt djup absid. Vid korets norra sida låg en sakristia och i väster uppfördes ett torn med stora rundbågiga ljudgluggar som fortfarande avtecknar sig i tornmurens puts. Enligt Boström visar öppningarna att tornet framförallt byggts för klockornas skull. Det är inte helt klarlagt ifall kyrkan vid den här tiden även var försedd med ett östtorn vilket i så fall skulle göra att Gärdslösa kyrka en gång utgjort en s.k. klövsadelskyrka. Kyrkan i Gärdslösa är en av de få bevarade medeltida kyrkorna. I detta fall gäller det öns prostkyrka vilket medförde extra omfattande satsningar på såväl byggnaden som utsmyckningen. Det romanska långhuset försågs tidigt med ett västtorn, kanske fanns också ett östtorn. Korsarmarna är ovanligt nog tvåvåniga och har sin största utsträckning i öst-västlig riktning samt ingångar i både norr och söder. Den södra ingången är utformad som en kolonnomfattad praktportal och ligger i ett utkragat parti av muren. Trappgaveln i öster är den enda kända i sitt slag på Öland. Troligen har man inspirerats av Skänninge och Söderköpings stadskyrkor då Östergötland och Öland båda ingick i Lindköpings stift. Detta gäller även korsarmarna vars likhet man endast funnit i ett fåtal kyrkor i Östergötland och en i Närke. I de medeltida kyrkorna var klockorna från början placerade i tornen eller i takryttare. I slutet av medeltiden, då klockorna blev större och därmed tyngre, började man istället uppföra klockstaplar i trä på kyrkogårdarna. Dessa krävde mycket underhåll och var därför till bekymmer på det trädfattiga Öland. Den kungliga förordningen från 1759, med direktiv om sparsamhet med virke, förbjöd uppförandet av nya klockstaplar och var orsaken till att även de medeltida kyrktornen på Öland undan för undan byggdes om. Ombyggnaden gjordes i de allra flesta fall genom att man byggde på en lanternin, varför lanterniner har kommit att kröna de flesta öländska torn, vare sig de är medeltida eller inte. De lanterniner som utarbetades av Överintendentämbetet var i allmänhet lätta och öppna och endast tänkta som prydnad. Då de öländska kyrkornas lanterniner skulle härbärgera två till tre klockor kom dessa med nödvändighet att bli betydligt bastantare. I Köping byggde Johan Petersson en helt ny kyrka 1805, efter ritningar av Jacob Wulf och honom själv 1799. Denna kyrkas robusta åttkantiga lanternin med sin halvsfäriska huv blev stilbildande på ön. Varför man anlade lanternin i Gärdslösa är inte helt klarlagt, tornet var kraftigt nog för de klockor som alltjämt finns i kyrkan. Man hade dock beslutat att täcka det medeltida sadeltaket med tegel men ändrade sig sedan och uppförde just en för Öland karaktäristisk åttakantig lanternin som vilar på ett lågt pyramidtak. Med byggmästare Isberg i ledningen genomfördes även andra förändringar av tornet som försågs med vit slät puts och nyklassicistiska rundbågiga och runda fönster. Öland har ett stort bestånd av medeltida kyrkor som många fått sin nuvarande karaktär vid om- och tillbyggnader gjorda kring sekelskiftet 1800. Vad gäller Gärdslösa kyrka var den aldrig föremål för någon större ombyggnad vid sekelskiftet 1800 och intar därför en särställning som den bäst bevarade medeltidskyrkan på ön. Till stora delar är det vi ser idag i kyrkans exteriör resultatet av byggnadsetapper som utfördes under 11-1300-talen. Exteriörens nyklassicistiska inslag begränsar sig till ombyggnaden av tornet 1845 då tornet fick sin slätputsade skrud med rundbågiga och runda fönster och åttakantiga lanternin. Kyrkan var ursprungligen uppförd med oputsad fasad, men fick vid okänd tidpunkt vit kalkputs. Under 1958 års renovering beslöt man att frilägga norra korsarmens fasad från puts för att åskådliggöra det ursprungliga utförandet. Kyrkans medeltida ursprung manifesteras i kyrkans branta sadeltak, korsaramarnas utförande med branta gavelrösten krönta med träinramade trekantsgavlar försedda med rundbågigia ljusgluggar med kalkstensinfattning. Båda korsarmarna har medeltida portaler där söderportalen, kyrkans huvudingång, markeras med ett kalkstensmurat gavelsprång som förstärker portalens monumentalitet. Den södra portalens rundbågade omfattning är perspektiviskt uppbyggd och inramad med kolonetter. Portalens utförande är medeltida även om delar av omfattningen är sekundär. |
