Stäng fönster BORGHOLM VI 3:5 - husnr 1, KÄLLA NYA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KÄLLA NYA KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Den nya kyrkans arkitektur och inredning präglades av den nygotiska stilen. Exteriör försågs byggnaden med flera typiska nygotiska dekorelement. Fönster, ljudluckor och dörröppningar fick en spetsbågig form och överst i fönsterbågarnas spetsar formades spröjsen som fyrpass. Entrépartierna utformades som perspektivportaler och dekorerades med strävpelar. Även tornet dekorerades med strävpelare avtäcka med förzinkad plåt. Tornet kröntes av en hög spira i stället för de för Ölandskyrkorna så typiska lanterninerna. Spiran dekorerades med gavelrösten försedda med blinderingar i samtliga fyra väderstreck. I tornet insattes också rosettfönster i söder, öster och norr. Fasaden spritputsades med slätputsade fönsteromfattningar, portaler och hörnomfattningar. De sistnämnda dekorerades med kvader. Putsen har vid flera tillfällen lagats och omfärgats. På äldre fotografier kan man se att de spritputsade ytorna har varit avfärgade i en mörkare färg medan de slätputsade partierna varit vita. Troligen förändrades detta i samband med renoveringen 1933-34 så att hela kyrkan avfärgades i vitt. Snickerier som dörrar, fönster och ljudluckor har ommålats vid flera tillfällen. En stor förändring av kyrkans exteriör var bytet av takmaterial 1975. Långhusets förzinkade slätplåt byttes då mot korrugerad plåt. Tornet är dock fortfarande belagt med förzinkad slätplåt liksom långhusets takomfattningar och avtäckningarna på strävpelare och entrépartier. Den nygotiska stilen var en av de nystilar som hade blivit moderna under 1800-talets andra hälft. Nystilarna, och i synnerhet nygotiken, framhölls av Överintendentsämbetets överintendent Helgo Zettervall. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 hade ansvar får det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och som också granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans byggnader. Efter 1918 omvandlades Överintendentsämbetet till Kungliga byggnadsstyrelsen. Som överintendent hade Helgo Zettervall ett stort inflytande över hur kyrkor och andra byggnader utformades. Han ville frångå de enkla klassicistiska tegnerladorna och andra typer av kyrkobyggnader där arkitekturen formats efter en mer väckelsinriktad liturgi. Istället framhölls det medeltida kyrkorummets avskilda absid och mystik som idealet. Nygotiken fick ett visst genomslag vid renoveringar och nybyggnationer av kyrkor i Kalmar län. Ett fint exempel på detta är Fagerhults kyrka i Högsby kommun som byggdes 1890. På Öland kom dock aldrig den nygotiska stilen att bli så framträdande. Troligen berodde det på att den stora nybyggnads- och ombyggnadsfasen av de öländska kyrkorna låg tidigare under 1800-talet. Förutom Källa nya kyrka finns ytterligare endast ett exempel på en genomgripande nygotiska gestaltning nämligen Gräsgårds kyrka på öns sydöstra sida. Gräsgårds medeltida kyrka hade dock redan ombyggts på 1820-talet. När denna kyrka fick sitt nygotiska utseende var det istället frågan om en genomgripande stilrenovering. I några kyrkor kan man också se en viss influens från de nygotiska stilidealen t ex i Torslunda kyrkas spetsbågiga fönster och Mörbylånga kyrkas tornspira. Källa nya kyrka har exteriört genomgått få förändringar. Bytet av takplåt från slätplåt till korrugerad plåt samt avfärgningen av hela kyrkan i vitt är de största förändringarna. Det innebär att kyrkans ursprungliga nygotiska karaktär exteriört är mycket välbevarad |
