Stäng fönster BORGHOLM LÖT 1:8 - husnr 1, LÖTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LÖTS KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Exteriören i dagens kyrka består i huvudsak av delar från två olika tider, det medeltida tornet och långhus och kor från mitten av 1800-talet. Lanterninen å sin sida tillkom i slutet av 1700-talet. Tornets ursprungliga utformning kan inte helt beläggas men gissningsvis var det något lägre och avslutades med ett ganska flackt tälttak. Dess enda dörröppning var belägen i söder precis ovan indragningen i muren och dess dörröppningar var genomgående mindre än idag. Den dörröppning som ursprungligen fanns i tornets övre del är idag endast en glugg och istället är en av de ursprungliga nedre gluggarna i väster utökade till en dörröppning. Denna utvidgning gjordes 1797. Öppningen gjordes då raktäckt och fick sin rundbågiga form först 1960. Också lunettfönstret i tornets västra mur var ursprungligen en smal glugg. Sannolikt gavs den dagens utformning vid den stora ombyggnaden 1842. Vid denna ombyggnad tillkom även den västra entrén i sin nuvarande form. Där hade tidigare varit en liten entré som sannolikt inte heller den var ursprunglig. Långhuset bevarar sin ursprungliga utformning även om det ursprungliga materialet så som takbeläggning och puts bytts ut under åren. Utformningen är mycket tidstypisk och har även flera för ön typiska drag. Långhusets nyklassicistiska utformning representeras bl.a. av sadeltaket, den kraftiga tak-listen, den förhållandevis släta putsen. Även de stora rundbågiga och över fasaden jämt förde-lade fönstren och den södra entréns utformning och centrerade placering hör till de typiska dragen för nyklassicismen liksom sakristians placering i öster. Även om taklisten hör till den nyklassicistiska stilen brukar de på de nyklassicistiska kyrkorna vara slätputsade. I Löts kyrka togs putsen på taklisten sannolikt bort vid renoveringen 1960 varför taklisten idag är markerad på ett sätt som inte är vanligt i nyklassicistiska exteriörer. I de medeltida kyrkorna på ön var klockorna från början, precis som i Löt, placerade i tornen (eller i takryttare). I slutet av medeltiden blev klockorna dock vidare och tyngre och man började istället uppföra klockstaplar i trä på kyrkogårdarna. Dessa krävde mycket underhåll och var därför till bekymmer på det trädfattiga Öland och år 1759 kom en kunglig förordning om sparsamhet på virke vilken förbjöd uppförandet av nya klockstaplar. Denna förordning var orsaken till att kyrktornen (även de medeltida) på ön undan för undan byggdes om. Ombygg-naden gjordes för det mesta, så som i Löts fall, genom att man byggde på en lanternin varför lanterniner kom att kröna de flesta öländska torn. Lanterninen är en del av kyrkans nyklassi-cistiska stilriktning. De lanterniner som utarbetades av överintendentsämbetet var i allmänhet lätta och öppna och endast tänkta som prydnad. Då de öländska kyrkornas lanterniner skulle härbärgera två till tre klockor kom dessa med nödvändighet att bli betydligt bastantare. I Köping byggde Johan Petersson en helt ny kyrka år 1805 vars robusta åttkantiga lanternin med halvsfärisk huv blev stilbildande på ön. Lanterninen i Löt tillkom dock 1797 (d.v.s. före den i Köping) och har med sin kvadratiska planform givits en mer traditionell utformning. Dess dubbla ljudluckor med rundbågiga överstycken sammanbundna med en dekorlist har dock en för tiden och stilen, något egen utformning. De båda fönstren i långhusets östra vägg är en lösning som är vanlig för ön och som förutsätter en sakristia som är smalare än långhuset varför även den mindre sakristian hör till en för ön vanlig lösning. Den södra portalen omges av en arkitektonisk uppbyggnad i öländsk kalksten bestående av pilastrar med grå skaft och röda baser vilka bär upp ett starkt framspringande vågrätt listverk i röd sten. Ovan portalen sitter en inskriftsplatta i röd kalksten och ovan denna ett lunettfönster. Detta portalmotiv återfinns framförallt i Isbergs kyrkor och kan sägas vara stilbildande för ön. Förutom detta var motivet med ett fönster ovanför portalen mycket vanligt i de nyklassicistiska kyrkorna och varierades under hela perioden på olika sätt. Västportalen är i stort sett en upprepning av den södra fast i mindre skala och stenvalet i de båda portalerna är ett tydligt exempel på hur färgskiftningarna i den öländska kalkstenen medvetet har använts (redan i de senromanska portalerna) enligt mönstret att de vertikala delarna ofta är utförda i den grå kalkstenen medan den röda använts till de horisontala partierna, inskriftstavlor och baser. Den enkla putsade omfattningen till sakristians entré och den ovan denna placerade inskriftstavlan i röd kalksten har i sin tur släktskap med de äldsta portalerna i Ölands nyklassicistiska kyrkor. Dessa fortsätter traditionen från det sena 1700-talet och är enkla muröppningar med diskret omfattning, ibland krönta av ett fönster eller en inskriftstavla. Sakristians fiskbens-mönstrade dörr är det dekorativa inslaget i denna enkla portal på samma vis som 1700-talets enkla portaler ofta försågs med konstfullt utformade dörrar. Dagens smidesjärnsdekoration på korets gavelspets är en replik av den ursprungliga järn-flöjeln från 1842. Det är ett konstfullt smidesarbete. Även den smidda tuppen på lanternin-taket har en ovanligt konstfull och naturtrogen utformning där stjärtfjädrarna illustreras i ett genombrutet arbete. Smidesdekorationer på gavelspetsarna är ett vanligt dekorelement på de medeltida kyrkorna på Öland så som de avbildades på 1600-talets teckningar. Sammanfattningsvis kan sägas att exteriören i dagens kyrka i huvudsak består av delar från två olika tider, det medeltida tornet och det nyklassicistiska långhuset och koret från mitten av 1800-talet. Tornet försågs i slutet av 1700-talet även med en lanternin men har i övrigt, i väsentliga delar, behållit sin medeltida karaktär och utformning. Långhus och kor har givits en tidstypisk utformning på samma sätt som det medeltida tornet har ett för sin tid typiskt utförande. Lanterninen är även den ett för nyklassicismen typiskt element. I Löts kyrka tillkom den dock tidigt och har därför en för ön något annorlunda utformning som mer liknar den i övriga landet. Denna blandning av medeltida torn och nyklassicistiskt långhus är något som är typiskt för Öland där ungefär hälften av kyrkorna har byggts om på detta sätt. Genom att Löt kyrkas delar så tydligt illustrerar sina respektive tidsskikt kan kyrkans exteriör sägas vara en tydlig representant för dessa öns medeltida/nyklassicistiska kyrkor. De flesta av öns kyrkor bevarar sina medeltida torn. Tornet i Löt, liksom andra medeltida torn, är även intressant då det representerar en medeltida byggnadstradition där byggnadsverket i sig är den enda källa som finns att tillgå och har därmed bl.a. ett byggnadstekniskt värde. |
