Stäng fönster BORGHOLM LÅNGLÖTS KYRKA 1:1 - husnr 1, LÅNGLÖTS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LÅNGLÖTS KYRKA (akt.) | |
| 2006-06 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Bakgrund Den skepnad som Långlöts kyrka uppvisar i dag är främst resultatet av den stora ombyggnaden 1795-96 som leddes av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet. De flesta av Ölands medeltida kyrkor blev på grund av växande församlingar ombyggda kring denna tid. Speciellt för Långlöts kyrka är att tornet från 1200-talet har bevarat sin medeltida karaktär. Detta manifesterar sig i bl a genom att det fått behålla sitt tvärställda sadeltak och sina rundbågade ljudgluggar. Detta är karaktäristiskt för Långlöts kyrka då de flesta av Ölands kyrktorn under den nyklassicistiska perioden kring 1800 försågs med lanterniner. Då kyrkan byggdes om 1795 ersatte den en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från tidigt 1100-tal. Det västra tornet, den västra gaveln, södra långhusväggen och delar av östtornet införlivades i den nya kyrkan. Långhuset breddades genom att en ny nordmur anlades vilket gav långhuset en asymmetrisk placering i förhållande till tornet. 1855 uppfördes en ny sakristia norr om koret vilken ersatte den södra sakristian uppförd 1795. I huvuddrag är den kyrka vi ser idag ett resultat av 1795 års ombyggnad. Kyrkobyggnaden bär tydliga nyklassicistiska drag såsom ett vitkalkat långhus med symetriskt placerade rundbågade fönster i norra, södra och östra fasaderna. Långhuset är täckt med ett flackt sadeltak och har ett rakt avslutat kor. Kyrkan är uppförd på en sluttning vilket innebär att dess västra ände ligger 1 ½ m högre än den östra. Utjämningsarbeten på kyrkogården har bidragit till att höjdskillnaderna i dag inte är så tydliga. Vid ombyggnaden 1795 användes resterna från norra muren som fyllnadsmassor i kyrkan vilket jämnade ut nivåskillnaderna i dess golv. I övrigt är kyrkans medeltida drag förhållandevis tydliga. Det medeltida tornet är uppfört med sadeltak och karaktäristiska trekantsgavlar. Klockvåningen har romanska rundbågade ljudgluggar försedda med mittkolonetter. Långhusets fasad bär också flera spår från den medeltida kyrkans utformning. Exempelvis syns den ursprungliga kyrkans sydvästra hörn som en skarv i muren på kyrkans södra fasad bredvid det mittersta fönstret. Det f.d. långhusets bredd går också att utläsa som en murfog i kyrkans östra fasad. Vid renoveringen av kyrkan 1969-70 knackades all gammal spritputs ner vilket frilade flera medeltida fönstergluggar och även den äldre ingången mellan den södra sakristian och koret som i dag är återställd och försedd med en dörr av ek. Den tidigare spritputsen ersattes av en tunnare slamning. Detta har medfört att många av långhusets medeltida fönsteröppningar kan nu skönjas i muren. Som tidigare nämnts har kyrkan varit en s.k. klövsadelskyrka. Kyrkans sydöstra hörn består av rester från ett torn. Mellan de båda tornen var en profan vindsvåning uppförd över långhuset och koret. Avtryck från profanvåningens tak var tydligt på tornets östra fasad före omputsningen 1969. Vid denna renovering lades kyrkans samtliga tak om med enkupigt lertegel. Den södra fasaden har genom olika om- och tillbyggnader kommit att få olika nivåer. För detta kompenserar taklistens varierande bredd vilket bidrar till ett mer harmoniskt intryck av det skiftande fasadlivet. Tornets västra gavelspets pryds av ett kors i smidesjärn från 1726 och i öster av en flöjel i form av en tupp från 1796. Sakristiorna i de nyklassicistiska kyrkorna på ön byggdes i de flesta fall utan direkt igång, även om ritningarna från Överintendentämbetet visade sådana, ett särdrag som kommer sig av öns starka medeltida tradition. Under 1800-talet började dock entréer till sakristiorna tas upp och en av de första gjordes 1864 till kyrkan i Algutsrum. Denna typ av ombyggnad har fortsatt ända in i vår tid vilket medfört att alla yngre sakristior på ön har direkt ingång. Sakristian i Långlöt är på sätt och vis en pionjär i denna tradition då den vid nyanläggningen 1855 fick direkt ingång. Från ombyggnaden 1795, som skulle ge kyrkan dess nuvarande karaktär är det mesta sig likt. En del smärre ändringar har gjorts. Exempelvis har de nyklassicistiska dragen förstärkts med en centralt placerad sydportal som anlades så sent som 1892. Denna ersatte då Håkan Tannas sydportal från 1200-talet som omgestaltades till ett nytt fönster vilket bidrog till nyklassicismens symetriska formspråk. Vid platsen för den nyanlagda portalen fanns ett rundbågigt fönster vars rest idag utgörs av en lunettfönster över porten vilket också förstärker långhusets nyklassicistiska drag då det är ett av nyklassicismens vanligaste motiv. De renoveringar och ändringar som gjordes under 1800-talet förstärkt kyrkans nyklassicistiskt drag. Vad gäller renoveringar som genomförts under 1900-talets senare hälft har dessa mest förtydligat kyrkans medeltida historia. Exempelvis har den senast anlagda putsen vid renoveringen 1969 bidragit till att fogar från de medeltida fönsteröppningarna nu är avläsbara i långhusets syd- och östfasad. Ett annat exempel är den 1795 års uppförda bod som sammanbyggdes med tornets norra fasad. Denna revs 1969 för att förtydliga det medeltida tornet. Färgsättning på fönster och dörrar har också skiftat under tid. Före 1938 års renovering var fönsterbågar och dörromfattningar vita eller mycket ljust bemålade. Efter 1969 års renovering var samtliga fönster och sydportalens dörrar brunmålade. Dagens färgsättning av fönstren är utförd i ljus brungrå kulör och sydportalens dörrar är målade i grått och gråbrunt. Sammanfattningsvis kan konstateras att Långlöts kyrka tydligt ansluter till de nyklassicistiska stilidealen som var gällande kring sekelskiftet 1800. Exempel på detta är byggnadens slätputsade fasad, att huvudingången är anlagd i väster och att långhuset är uppfört med flackt sadeltak. Andra nyklassicistiska yttringar är långhusets stora rundbågade fönster, symetriskt placerade i långhusets fasader. Östfasadens raka avslut hör också till stilepokens tradition. Nämnas bör också tornets förskjutning till långhuset som är vanligt förekommande på Öland i kyrkor som byggs om vid denna tid. Speciellt för Långlöts kyrka är att byggnadens medeltida drag är förhållandevis tydliga. Det medeltida tornet har fått behålla sitt snedställda sadeltak och rundbågade ljudgluggar försedda med kolonetter. Den senare anlagda sakristians utformning är tydligt kopplad till nyklassicismens stilideal medan dess placering följer den medeltida traditionen. |
