Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MÖRBYLÅNGA BRÖTTORP 13:1 - husnr 1, NORRA MÖCKLEBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

NORRA MÖCKLEBY KYRKA (akt.)
Exteriörbeskrivning
Norra Möckleby är en gammal kultplats. Mycket tyder på att det har funnit en kyrkobyggnad på platsen redan under 1000-talet. Ragnhild Boström menar att det då skall ha uppförts en stavkyrka på platsen. Kristendomen hade kommit för att stanna och därmed behovet av en mer beständig kyrkobyggnad. Träkyrkan ersattes under 1100-talet med en stenkyrka. Delar av dagens västtorn härrör från denna tid. Under 1200-talets oroliga krigsår byggdes kyrkan om till klövsadelform med östtorn över koret samt en profanvåning över kyrkorummet, med ingång från tornet. Likt många andra öländska kyrkor gjordes även förändringar för att stå emot fiendeanfall. Västtornets murkrön försågs med en skyttegång. Tornets våningsindelning ändrades och nya tunnvalv slogs. För att skydda kyrkklockor och värdesaker i kyrkans övervåning byggdes en torntrappan in i muren. Trappan nåddes bara från kyrkorummet och var på så vis svår för fienden att nå.

Bjälkhålen efter skyttegången är än idag synliga inifrån tornets översta våning. Torntrappan, som idag syns i andaktsrummet, frilades vid renoveringen 1954. Innan dess hade den varit igenmurad och i den gamla kyrkan hade en pelare murats framför trappan. I vapenhuset och i tornets andra och tredje våningar finns spår efter ändringar i tornets valv och våningsindelning.

Den gamla klövsadelkyrkan byggdes om och ändrades under nära 500 år. Under 1600- och 1700-talen gjordes försök att få kyrkorummet mer rymligt och ljust. Fönsteröppningarna gjordes större. Valvet över kyrkorummet ändrades och pelare togs bort. Prästen var missnöjd trots förbättringarna. I korrespondens med Överintendentämbetet framhölls att kyrkan var mörk och trång med ett lågt valv. Dessutom var det så kallt och fuktigt i kyrkan att väggarna lyste gröna av alger. Problemen var så stora att man inte ens kunde förvara pengar och dyrbarheter i byggnaden utan att de förstördes. Under 1700-talets slut framfördes prästens och församlingens önskan om en ny, ljus och sund kyrka.

Önskan godkändes något senare av Konungen. År 1824 uppfördes ett nytt långhus efter ritningar av Jacob Wilhelm Gerss vid Överintendentämbetet. Det nya långhuset murades ihop med det medeltida västtornet. Väggarna byggdes runt den gamla kyrkan, som fick stå kvar tills det nya långhuset var klart.1 Därefter revs den medeltida kyrkan sten för sten. Kvar blev grundmurarna och den medeltida kyrkans murade gravar. Dessa rester frilades då 1824 års trägolv revs ut vid renoveringen 1954. Grundmurarna dokumenterades. Fotografier tagna av Manne Hofrén vid Kalmar läns museum ger en god bild av den medeltida kyrkans grundplan.

Den nya kyrkan uppfördes av byggmästare Johan Söderström. Det kom att bli Söderströms sista uppdrag innan hans död. Arbetet leddes av riksdagsman Per Johnsson, boende i socknen. Johnsson har f. ö. skänkt den kristallkrona som hänger över södra bänkkvarteret. Det nya långhuset uppfördes i nyklassicistisk stil, helt efter tidens ideal. Norra Möckleby kom att bli en av få salskyrkor på Öland som uppfördes med raksluten östvägg och sakristia i norr.

Långhustaket hade understruket taktegel och tornet försågs med tornkrage och lanternin med brädtak. Fasaden präglas av stora, symmetriskt placerade rundbågiga fönster. De stora fönstren bidrar till det nyklassicistiskt ljusa och öppna kyrkorummet med sitt tunnvälvda trätak. Snickaren Peter Isberg ansvarade för allt träarbete i kyrkan. Vissa bänkdörrar skall ha återanvänts från den gamla kyrkan, i övrigt nytillverkades all inredning. Predikstolen tillverkades efter ritningar av Nils Isak Löfgren. Predikstolen genomgick nyligen en restaurering då delar av originalmålningarna i blågrön kulör togs fram.

Norra Möckleby kyrka består således av ett medeltida torn med anor från 1100-talet. Långhuset i nyklassicistisk stil uppfördes 1824. Därefter har kyrkan genomgått åtminstone sju större renoveringar. Grundliga arbeten har som regel utförts både in- och utvändigt med 20-25 års mellanrum. De största och mest omfattande renoveringarna genomfördes 1924 och 1954.