Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MÖRBYLÅNGA MÖRBYLÅNGA KYRKA 1:2 - husnr 1, MÖRBYLÅNGA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

MÖRBYLÅNGA KYRKA (akt.)
Exteriörbeskrivning
Exteriört utgör Mörbylånga kyrka ett typexempel på en öländsk kyrka, som är kraftigt ombyggd/utbyggd på 1800-talet. Kyrkan har i stort ett nyklassicistiskt uttryck med sitt flacka sadeltak, de stora rundbågiga fönstren, de släta odekorerade fasaderna samt den markerade sydingången.

Det breda och höga tornet upplevs som stort i jämförelse med långhuset och bevarar med sina kraftiga murar något av sin medeltida karaktär. Intrycket förstärks av de relativt små fönstren och den nygotiskt inspirerade tornspiran, även om det är ett senare tillägg. Det medeltida tornet gör att kyrkan bevarar en tydlig förbindelse till den tidigare kyrkobyggnaden som fanns på samma plats. Tillbyggnaden av sakristia i norr, byte av fönster, inklädnad av lanterninen med kopparplåt samt tillkomst av ny portal vid sydentrén har förändrat kyrkans utseende under 1900-talet och påverkat karaktären. I stort bevarar ändå kyrkan sitt nyklassicistiska uttryck. När det gäller ytskikt och enskilda byggnadsdetaljer kan sägas att långhusets fasader troligen inte helt putsats om sedan 1810-talet. Huruvida tornet någon gång putsats om helt är oklart. Senast utfördes putslagning och avfärgning 1978, då i en ljusgul kulör med vita slätputsade partier. Den ljusa färgsättningen hör samman med kyrkans karaktär. Samtliga fönster gjordes sannolikt nya på 1930-talet. Målning har utförts kontinuerligt, sedan 1978 i en djup röd kulör. Bågarna var vid 1900-talets början vita med mörkare spröjsar. Taken, som förutom på tornet, varit belagda med enkupigt lertegel sedan de uppfördes, bevarar ännu detta material. Till de mer ålderdomliga inslagen i kyrkans exteriör hör naturligtvis den medeltida västra portalen. De medeltida portalerna av öländsk kalksten, som finns på många av öns kyrkobyggnader, ger tillsammans en aning om den stora och konstnärligt kvalitativa produktion som fanns på ön under medeltiden. När J. Fred. Olson 1931 fogade en kalkstensportal i klassicistisk stil till sydentrén återknöts både till långhusets ursprung, med den markerade portal som funnits där från början, och till en öländsk tradition av kalkstensportaler. I den nya portalen infogades den inskriptionsplatta som berättar om kyrkans nybyggnad i början av 1800-talet. Dubbeldörren vid sydentrén härstammar från 1811 och är arbetad både med träsniderier och smidesdetaljer. Dörren är sannolikt den enda bevarade snickeridetaljen från 1811.