Stäng fönster KALMAR LJUNGBY KYRKA 1:1 - husnr 1, LJUNGBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| LJUNGBY KYRKA (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Det medeltida murverket Ljungby kyrks exteriör har genomgått fem större förändringar varav fyra kan hänföras till medeltiden. Dess äldsta delar dateras till 1100-talets början. Det äldsta skedets murverk i Ljungby vars muringsteknik, proportioner samt igensatta nordportal uppvisar stora likheter med Hossmo kyrkas äldsta långhus. Det betyder att Ljungby tillsammans med Hossmo och möjligen Högby äldsta stenkyrka och skall räknas till det äldsta skiktet stenkyrkor i landet. Kyrkans västtorn och förekomst av sekundärt inmurad runsten samt skriftliga belägg på en huvudgård visar att platsen var betydelsefull redan under tidig medeltid. Liksom Högsby kyrka har Ljungby genomgått flera stora utvidgningar vars delar dokumenterats. Murverket med dess portaler har stort regionalt värde som historiskt källmaterial som inte bara kastar ljus över kyrkans medeltida historia utan även tydliggör kyrkans förändringar under nyare ända fram till i dag. Genom att det 1999 företogs en större byggnadsarkeologisk undersökning kan kyrkans olika byggnadsperioder jämföras med andra kyrkor. Brunius ombyggnad Kyrkans exteriör är med några avvikelser C G Brunius verk. Brunius var som ovan nämnts främst verksam i Skåne. Hans ritningar låg till grund för ett stort antal om- och nybyggnationer av kyrkor i Skåne. Han var domkyrkoarkitekt i Lund och starkt influerad av den romanska rundbågiga stilen vilket märks även i Ljungby kyrka På 1840-talet omdanades Växjö domkyrka efter hans ritningar. Det är sannolikt orsaken till varför Kalmar-biskopen Paul Genberg bad Brunius att upprätta ritningar till Ljungby kyrkas ombyggnad. Ytterligare en anledning är att Genberg innnehade Ljungby som prebende varför biskopen, som för övrigt ligger begravd på kyrkogården kyrka, hade ett stort intresse just i Ljungby kyrkas ombyggnad. Ljungby är den enda lantkyrkan utanför Skåne som Brunius omskapade. Kyrkans gavelröste har de för Brunius typiska trappstegsgavlarna och tornet är försett med blinderingar. Korets och långhusets rundbågefris är typisk för Brunius. Trots att Brunius är känd för sin romanska arkitektur så syns det vid tiden förhärskande nyklassicistiska formspråket i portalens placering i väster, de stora rundbågiga fönstrens symmetri samt det flacka takfallet. Ljungby kyrka är således den enda landskyrkan utanför Skåne som uppförs med Brunius som arkitekt. Den nuvarande kyrkan Brunius beskriver själv i en liten skrift den omgestaltade kyrkans exteriör år 1859. Han betonar själv de för honom signifikativa arkitektoniska formspråk som jag nedan dessutom strukit under: ”Skeppet och koret ha med sina regelbundna rosiga fönsteröppningar samt rundbågiga gesimser och tinnande rösten blifvit försatta i en värdig, men enkel rundbågestil. Det nya tornet, som är fyrkantigt med ingång från väster och två ljusöppningar å hvarje sida, har däröfver rundbåggesimser samt fyra nischprydda och tinnade rösten med kroppåstak samt en åttkantig midtspira och en hög korsblomma derpå” (Brunius 1859 s. 17) Brunius lät ”importera” en för honom speciell skånsk arkitektur. Växjö domkyrka och Ljungby kyrkor fasader avviker därför helt från de övriga småländska kyrkorna. Ljungbys exteriör har således ett stort kulturhistoriskt värde sett ur ett regionalt perspektiv Den nyklassicistiska fönsterordningen på långhusets sydmur bryts 1928 då en gotiska kalkstensportalen tas upp på den södra långhusmuren och det intilliggande fönstret sätts igen. Portalens östra del visade sig vara skadad, kanske vid branden 1757, och rekonstruerades med kalksten i annan färgton än den medeltida. År 1999 målades kyrkans exteriör i en annan färgton än den tidigare vita. Istället målades fasaden en svagt rosa ton. En liknande färgton fanns på den äldre putsen från 1700-talet. Eftersom fasaden målas om med jämna mellanrum finns det inget som utesluter att kyrkans fasader åter målas vita. |
