Stäng fönster LUND KLOSTERKYRKAN 5 - husnr 1, SANKT PETERS KLOSTERS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Sankt Peters klosters kyrka (akt.), SANKT PETERS KLOSTERS KYRKA (akt.) | |
| 2015-09 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Den nuvarande kyrkobyggnaden består av långhus med tresidigt kor, vapenhus i söder, sidoställt torn i nordväst, samt i anslutning till detta och långhusets norra vägg en länga tillbyggnader. Den gotiska tegelkyrkan står till största del på den föregående klosterkyrkans grundmurar av natursten och har en meterhög stensockel i varierande material och utförande. Tillbyggnaderna i norr har grund- och källarmur i betong, med sockel i natursten. Tegelmurarna är murade i rött handslaget tegel, till största del i munkförband, och är uppförda som så kallade skalmurar, med ett inre och yttre skal med mellanliggande fyllningsmaterial. Fasadteglet har kompletterats vid åtminstone två tillfällen, vid restaureringarna i slutet av 1800-talet samt på 1920-talet. Långhusets sadeltak är klätt med enkupigt tegel, troligen från 1920-talets restaurering. I väst och öst avslutas långhuset med trappstegsgavlar med spetsbågiga och runda blinderingar. Mitt på västväggen finns ett större spetsbågigt fönster samt två underliggande mindre lansettfönster. Strax ovanför sockeln är fasaden mönstermurad i ett band med svartbrända tegelstenar som bildar romber. Södra fasaden indelas av sex strävpelare och mellan dessa bryts murverket upp av högt placerade spetsbågiga fönster med bågar av plattjärn och blyspröjsat glas. I höjd med fönstrens underkant löper en kappgesims av släthuggen profilerad kalksten längs hela fasaden. Strävpelarna har dessutom en gesims av samma typ högre upp. Under fönstret längst i väst sitter ett mindre stickbågigt fönster medan det under övriga finns mönstermurningar i svart tegel. Fasaden avslutas med en ornerad fris i formtegel under takfoten, vilken kragar ut i två språng med ett övre rakt tegelband och ett undre i rundat hålkälstegel. Stora delar av fasaden är bevuxen med vildvin. Mellan den andra och tredje strävpelaren från väster finns istället för fönster ett vapenhus med mönstermurad trappstegsgavel och spetsbågig portal som utgör kyrkans huvudentré. Kyrkporten består av en kopparbeklädd pardörr med lunettformat överljus av gjutjärn med tre- och fyrpass- samt spetsbågeformer. Kyrkans östra fasad, med den tresidiga koravslutningen, har lika utformade fönster som i södra fasaden. Dessa lär dock ha nytillverkats vid renoveringen på 1970-talet och är således cirka 130 år yngre än västfasaden fönster. Även takfrisen i formtegel går igen, men här med överliggande sågtandsskift. Under det nordligaste av de tre fönstren finns en gravsten från tidigt 1800-tal inmurad. Långhusets norra sida saknar strävpelare och fönster och domineras istället av de senare tillkomna tillbyggnaderna inklusive tornet. Takfoten kragar ut i fem språng och under utkragningen löper ett sågtandsskift. De båda tillbyggnaderna från 1920-talet har likt den övriga kyrkobyggnaden rött handslaget tegel murat i munkförband. Den östra, som bland annat inrymmer sakristia, är uppförd i två våningar plus källare med tegelklätt sadeltak. I öster finns en rundbågig kopparklädd port samt en smal rundbågig fönsterglugg som utgör ljusinsläpp i sakristians bönenisch. Norra fasaden har ett gavelröste vars övre del är murat i fiskbensmönster och nedtill avslutas med sågtandsskift som bryts upp av ett rundfönster. I markplan finns ett större rundbågigt fönster. I sakristians västra fasad finns nedgången till källaren samt en liknande fönsterglugg som i östra fasaden. Strax innanför den sistnämnda ansluter nästa tillbyggnad, i en våning med kopparplåtsavtäckt pulpettak inrymmandes skrudkammare och vaktmästeri. Fasaden bryts upp av fyra rundbågiga fönster lika sakristians. I väster ansluter den tillbyggnad av tornet vars tillkomst är oklar. Klosterkyrkans norra fasad avslutas med kyrktornet som står i liv med västgaveln och når ungefär samma höjd som långhusets nock. Tornet har tegelklätt sadeltak och kröns av två trappstegsgavlar med vardera tre spetsbågiga blinderingar varav de i mitten är försedda med luckor. Gavelröstena avgränsas nedåt med sågtandsskift, som i öst- och västfasaderna övergår i en svagt utkragad takfot i två språng. I höjd med klockvåningen är fasaderna dekorerade med varsin långsmal rundbågig blindering som innefattar två spetsbågiga blinderingar i vilkas övre del mindre stickbågiga ljudöppningarna i sin tur är placerade. På tornets västra fasad finns under blinderingarna en utkragning i två språng som närmare långhuset minskar för att sedan helt försvinna. Under utkragningen syns en igenmurad rundbågig öppning. Tornets norra fasad blir tack vare den tillbyggnad som tidigare nämnts bredare i sin lägre del. Tillbyggnaden ansluter genom ett relativt brant tegelklätt pulpettak till tornet någon dryg meter under blinderingarna, vilket även torde kunna utgöra en ungefärlig nocknivå för den två våningar höga klostergången. I markplan finns i tillbyggnaden en kopparklädd port med spetsbågig omfattning i formtegel. Väster om denna, i själva tornet och då även den ursprungliga delen av korsgången, finns en blindering med samma omfattning där en gravsten murats in. Ovan omfattningarna finns i tornet en igenmurad stickbågig öppning och i tillbyggnaden en långsmal fönsterglugg. En liknande glugg finns någon meter under klockvåningens blinderingar. |
