Stäng fönster SOLLENTUNA NORRVIKEN 2:18 - husnr 1, SOLLENTUNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SOLLENTUNA KYRKA (akt.) | |
| 2006-06-12 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning. Den är till stor del uppförd av gråsten. I likhet med enstaka kyrkor som moderniserats under folkungatid, har Sollentuna kyrka utrustats med valv av tegel med klöverbladsformiga ribbor under 1300-talets början. Under 1400-talet byggs försvarstornet på med murar av tegel och det nedre tornrummet välvs med tegelvalv med halvstensribbor. Tornet är samtida med de äldsta delarna av långhuset. I tornet finns en ursprunglig västportal - den ena av två som är kända i Uppland från slutet av 1100-talet - samt en övre ingång, möjligen en magasinsport. Under senmedeltid är tornet höjt med murar av tegel och rektangulära blinderingar i fasaden. Det avslutande murkrönet, ljudluckor och lanternin med tornspira är tillkomna efter arkitekten O Hallströms ritningar från 1840-41, då klockorna flyttades hit. I klockvåningen finns rester av gavelröste från perioden då tornet var täckt med ett sadeltak. Tornets takfall är alla sedan 1927 täckta med kopparplåt, delvis omlagda efter stormen 1969. Ståndrännor och stuprör är från 1975 då även ljudgluggarnas solbänkar fick ändrad lutning för vattenavrinning inåt. Tornets västra ingång, en över tre meter hög rundbågig öppning med omfattning av sandsten, har varit igensatt från mitten av 1600-talet fram till restaureringen 1938, då den återställdes i sitt forna skick och fungerade som kyrkans huvudentré fram till 1981. Vid restaureringen tillkom den kopparklädda porten, försedd med ett lås av smide från 1600-talet. Ett högt placerat fönster i västra tornmuren är ursprungligen den öppning genom vilken man nådde tornets första våning. Tornets övre del kunde nås enbart genom en ingång i östra muren tillgänglig från kyrkorummet, ett system som berättar om tornets försvarsuppgifter. Dit kunde sockenborna ta sin tillflykt vid fara. Tornets fasader är spritputsade, medan kyrkans övriga fasader slätputsades 1967. Yttertaket är täckt med kopparplåt 1970 och har en obruten linje från tornet i väst till takryttaren över koret i öst. Takets form kom till i samband med 1640-talets byggnadsarbeten och större delen av kyrkans takstolar är från den tiden. Takryttaren, ombyggd vid 1700-talets mitt, består av en åttkantig lanternin med rundbågiga blindnischer, krönt av en karnissvängd kupol med kors. Det för landshövdingen Johan Berndes och hans släkt tillbyggda femsidiga gravkoret, byggt av murmästaren Hans Ferster, stod färdigt 1652. Arkitekturen präglas av den tysk-nederländska senrenässansen och efterliknar Österåkers kyrkas polygonala kor, byggt 1647 av samme murmästare och med nära släktskap mellan uppdragsgivarna. Gravkorets fasader är slätputsade över en tre skift hög granitsockel, murad med kvaderblock samt hörnkedjor av sandsten. I östfasaden är Berndes och Kurks vapensköldar av sandsten infällda över ett igensatt rundfönster. Korets övriga fasader har rundbågiga fönster med sandstensskulpturer i relief. I korets sydfasad är ett solur i sandsten inmurat med årtalet 1718 och initialerna "OTB". Långhusets fönster samt ett fönster över södra korportalen är rundbågiga och har blyinfattade antikglas. Klockorna har hängt i tornet sedan 1840-talet. Storklockan, ursprungligen medeltida, göts om 1914 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm. Den medeltida inskriptionen löd "Ära vare Dig Herre och Maria, nådens och barmhärtighetens moder". Lillklockan, ursprungligen från 1600-talet, var troligen en gåva av Johan Berndes och hans hustru. Den har enligt inskriptionen blivit omgjuten flera gånger, senast 1874 av Joh. A Beckman i Stockholm. |
