|
Kyrkan är ritad av arkitektbyrån Höjer & Ljungqvist och är disponerad som en hel anläggning med stora personal- och verksamhetsutrymmen förutom själva kyrksalen. Anläggningen är byggd i suterräng för att anpassas till den sluttande marken ner mot bäcken. Den modernistiska arkitekturen smälter väl in i den omgivande miljön. Byggnaden är uppförd av pelare i betong och stål som utgör den bärande konstruktionen. Murarna är ut- och invändigt klädda med vitt konststenstegel av kalksandsten ”mexitegel” med skrovlig yta som ger en viss skuggverkan. Byggnadskomplexet är uppbyggt av kubiska huskroppar med platta tak. Utrymmenas olika funktioner framträder i exteriören genom variation i storlek och höjd. Kyrkorummet utgör den högsta och den sydligaste delen av byggnadskomplexet och den kvadratiska byggnadskroppen bärs upp av pelare i betong i sluttningen mot bäcken. Anläggningens huvudentré finns på västra sidan där det låga vapenhuset har en påbyggnad i form av ett glasat vindfång. Mot norr sträcker sig en rektangulär huskropp i suterräng där den östra halvan är ursprunglig från 1971 medan den västra tillkom i och med den stora ombyggnaden 1992. Fönstren har olika former, storlekar och placeringar men är välkomponerade på varje fasad, från enstaka stora fönster till långa fönsterband. Kyrkodelen har enbart två fönster, ett i form av ett smalt fönster från takfoten till sockeln och det andra i en djup träklädd nisch på västra sidan, ovanför vapenhuset. Uppe på takets östra del syns tre cylindriska ljusbrunnar som är karaktärsskapande för byggnaden. Den enda utsmyckning som finns är en komposition med mönstermurade kors av arkitekt G. Johansson som pryder den östra fasaden. Byggnaden har en diskret färgsättning där de grönmålade fönstren och dörrarna, den blågrå betongkontruktionen med pelare samt de bruna klinkerplattorna på suterrängvåningens östra fasad står i mjuk kontrast till de vita tegelfasaderna.
|
