Kyrkobyggnaden består av en rektangel med östvästlig längdriktning. En första kyrka byggdes på platsen på 1200-talet. Denna ombyggdes kraftigt på 1780-talet. Kyrkan brann 1911 och den nuvarande kyrkan byggdes upp med tillvaratagande av murresterna efter branden. Kyrkan, som invigdes 1914, byggdes i tidens anda upp i nationalromantisk stil som en parafras på en medeltida uppländsk landsbygdskyrka. Den ornerade tegelgaveln i väster är det tydligaste exemplet på det. Kyrkan har en spritputsad gråkalkad sockel, fasaderna är likaså spritputsade och avfärgade i brunrosa kalkfärg. Fönstersmygar och omfattningar är slätputsade. Fönsteröppningarna är rundbågiga och har spröjsade träbågar. Porten i västra gavel har en flersprångig tegelomfattning med en brädklädd och tjärad port med dekorativt utformade bandgångjärn. Mot norr finns en port till sakristian och lillkyrkan. Framför den har uppförts en ramp i betong med stålräcke. På grund av allvarliga sättningsproblem i östra delen av kyrkan byggdes den östra gaveln om 1988 i samband med kyrkans restaurering. Den tunga tegelgaveln revs och ersattes av en brädklädd gavel målad i falu rödfärg. På så vis avlastades kyrkan från en stor del av tyngden som bidragit till sättningarna. Förstärkningar gjordes även med dragjärn.
|
