Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster EKERÖ LOVÖ PRÄSTGÅRD 3:1 - husnr 1, LOVÖ KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LOVÖ KYRKA (akt.)
2004-12-08
Exteriörbeskrivning
Lovö kyrka är uppförd som en enskeppig salkyrka med fullbrett korparti. Kyrkan står i öst-västlig riktning med sakristia i norr och torn i väster. Tegel förekommer i tornets översta del, i yngre omfattningar, i tornvalv, sakristians gavelröste liksom i senare ilagningar. Gravkoret är uppfört av tegel.

Kyrkans äldsta delar är uppförda av vald och kluven gråsten och av rödaktig sandsten i fönsteromfattningarna. Kyrkan var rappad i sin helhet under 17- och 1800-talet. I samband med en restaurering 1935 togs rappningen bort från kyrkans torn och långhusmurar. I dag står därför tornets och långhusets murverk oputsat.

Tornet är uppåt något sammandraget och avslutas mot takfoten av ett rödfärgat tegelparti med vitstrukna trappfrisblinderingar. Tornets ljudgluggar fick sin nuvarande form 1801. Den nuvarande tornavslutningen uppfördes 1727-28, på bekostnad av drottning Ulrika Eleonora d y. och sockenbornas bidrag. Taktäckningen är utformad som en barocksvängd huv, klädd med spån och krönt av en åttkantig lanternin med spira. Även långhusets och sakristians sadeltak är täckta av spån. Takkonstruktionen över långhuset stammar från 1600-och 1700-talen, men kompletterades under renoveringen 1935.

Kyrkans högkor har ett murverk uppfört av tegel, spritputsat i gul kulör med slätputsade hörnlisener och listverk i grått. Det falsade taket av kopparplåt kröns av en mindre lanternin, även den kopparbeklädd. Koret är försett med högsträckta rundbågiga fönster mot söder och norr samt avlånga rektangulära fönster. Mot öster finns ett blindfönster.

I samband med renoveringen 1935 togs kyrkans medeltida, och tidigare igensatta fönsteröppningar åter fram varför de yngre respektive äldre fönstren nu är lämnade sida vid sida på långhusets fasader. De medeltida fönsteröppningarna syns längst åt väster. Bredvid det södra medeltida fönstret syns dessutom spår av en igenlagd fönsteröppning från 1200-talet.
Av södra fasadens fönster tillkom de tre östligaste 1675-76 i samband med kyrkans modernisering och gravkorets tillkomst. Samtidigt som vapenhuset revs under 1790-talet upptogs ytterligare ett fönster, mot väster. Vid samma tidpunkt försågs även norra långsidan med ett fönster mot väster. De två övriga tillkom först 1801.

Kyrkans ursprungliga ingång var tidigare förlagd via det dåvarande vapenhuset i sydväst. I samband med en renovering 1798 under ledning av slottsbyggmästaren H Edberg, revs vapenhuset och entrén fick sin nuvarande placering i tornet i väster. Samtidigt tillkom det runda fönstret över ingången. Entréporten av furuplankor är klädd med järnplåt.