Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster EKERÖ FÄRENTUNA PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 1, FÄRENTUNA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

FÄRENTUNA KYRKA (akt.)
2004-12-01
Exteriörbeskrivning
Färentuna kyrka, uppförd av vald och kluven gråsten, står i öst-västlig riktning med vapenhus i söder, sakristia i norr och ett kraftigt torn ovanpå koret i öster. Färentuna tillhör gruppen östtornskyrkor, vilka anses ha uppförts under senare hälften av 1100-talet. I Mälardalen finns ytterligare tre kyrkor bevarade av denna typ. Till dessa räknas Skånela, Husby-Ärlinghundra och Norrsunda kyrkor i Sigtuna kommun.

Färentuna kyrka har spritputsade fasader med slätputsade omfattningar, avfärgade i vit kulör. Sockeln är putsad och avfärgad i grått. Långhusets sparrar härrör från 1683, då yttertaket genomgick en större reparation. Sakristians takstolar är sekundära medan vapenhusets takstolar antagligen ärursprungliga. Yttertaket är täckt med järnplåt sedan 1885. Innan dess hade kyrkan taktäckning av spån.

Långhuset genombryts av rundbågiga fönster, som fick sin nuvarande form 1883. Det nordöstra fönstret som hade funnits sedan 1700-talet, förstorades och de två västra fönstren på norra sidan öppnades upp. Ett fönster på västgaveln, tillkommet 1692, ändrades vid 1700-talets början. Då västra travéns valv störtat in, ändrades det västra fönstret till två fönsteröppningar. Fönstren försågs med nya innanfönster med träkarmar under 1920-talet.
På korets södra sida finns ett fönster, som sannolikt togs upp i samband med valvslagningen under 1400-talet. Även detta fönsters storlek har dock förändrats.

Tornet genomgick en omfattande reparation 1735. Då revs den gamla huven och den nuvarande lanterninen kom till. Samtidig flyttades klockorna till tornet. Storklockan göts om 1741 och försågs då med en inskription samt strålkrans mot norra sidan. Lillklockan "förbättrades" 1752, men dess ursprungliga tillkomst är oklar. Tornhuven är täckt med svart järnplåt och är åttkantig i övre delen. Tornet har ljudgluggar med stickbågar av tegel, som brutits upp under senare tid. I samband med att klockorna flyttades till tornet, byggdes en utvändig trätrappa till vinden, med vidare förbindelse till tornet. Trappan byggdes om helt 1927.

Norr om koret ligger sakristan, uppförd av gråsten. Tegel förekommer dock delvis som fyllning i murverket. Gaveln är dekorerad av enkla blinderingar i form av en rund nisch med ett överliggande vågrätt band. Mot norr finns ett fönster som vidgades 1688. Fönstret mot öster var tidigare igensatt, men togs åter upp 1969. Sakristians vind är försedd med två gluggar samt en mindre öppning i översta gavelpartiet.

Vapenhusets murar är uppförda som skalmurar av tegel med en kärna av gråsten. Södra gaveln är helt murad av tegel. På gavelväggen finns en stor, oregelbunden båge med halvstens språng. I gavelröstet finns en liten ljusglugg. Vapenhuset har en entré med rundbågig och putsad omfattning. Dubbeldörren är klädd med yngre panel, lagd i fiskbensmönster, men är försedd med ring och nyckelskylt från medeltiden. Stora låset på insidan tillkom 1770.

Västra entrén öppnades troligen upp 1699 i samband med västgavelns reparation. 1927 vidgades den och försågs med nya dörrar i både yttre och inre murlivet. Entrén har en segmentformad och tegelskodd öppning, försedd med järngaller i övre delen.
De nuvarande dubbeldörrarna tillkom i samband med kyrkans renovering 1927-28.