Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster STOCKHOLM RÅDSTUGAN 2 - husnr 1, STORKYRKAN (SANKT NIKOLAI KYRKA)

 Byggnad - Beskrivning

STORKYRKAN (SANKT NIKOLAI KYRKA) (akt.)
2005-01-25
Exteriörbeskrivning
Storkyrkan är en femskeppig hallkyrka med västtorn och rakt avslutat kor i öster. Planen har inte helt räta vinklar vilket troligen beror på det medeltida gatunät kyrkobygget fick rätta sig efter. Huvudentrén ligger i tornet men ingångar finns även på nordfasaden och på sydfasadens östra och västra del. Kyrkans stomme utgörs av tegel.

Kyrkans putsade murar har en stödmur som löper som en sockel runt hela kyrkan. Den är klädd med sandsten förutom mot väster där den är av granit. Stödmuren tillkom vid renoveringen 1906-08 och är en slags rest av de bodar som byggdes under 1700-talets senare del norr och söder om kyrkan. Fasaderna, som i övrigt fick sin form 1736-42 efter Carlbergs ritningar, är uppdelade av strävpelare mellan vilka rundbågiga fönster med gjutjärnsbågar sitter. På östfasaden är strävpelarna gråputsade till skillnad från den i övrigt ockraliknande fasadfärgen. Strävpelarna delar likt pilastrar in fasaden i fem delar, motsvarande interiörens fem skepp. Mitt på östfasaden sitter ett stort cirkelformat fönster. Här bryts den kraftigt profilerade taklist som sträcker sig runt kyrkan med en tydlig horisontell verkan. Under fönstret sitter en inskriptionstavla med sandstensomfattning. Intill östfasaden står en bronsstaty föreställande Olaus Petri av Theodor Lundberg, rest 1898.

På västfasaden är portalen markerad genom ett något framskjutande gråputsat parti i två våningar uppdelat av lisener, listverk och nischer. Carlbergs öst- och västfasad, som aldrig genomfördes så som avsetts utan förenklades betydligt, har inspirerats av barockkyrkan Il Gesù i Rom. Inte långt efter det att fasaderna fått sin nuvarande form byggdes det trapphus till som ligger söder om tornet, en tvåvånig tillbyggnad med rundade hörn och rusticerad portal. På kyrkans sydfasad, mot det östra hörnet, sitter ett solur av sten hugget på 1580-talet. Det kraftiga tornet artikuleras genom lisener och listverk i grå puts. Urtavlor sitter på alla fyra sidorna. Tornet kröns av en kopparklädd lanternin.