Stäng fönster SKELLEFTEÅ BYSKE 2:5 - husnr 7, BYSKE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Byske kyrka (akt.), BYSKE KYRKA (akt.) | |
| 2010-07 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Det första man slås av när man närmar sig den pampiga kyrkan är dess åttakantiga form. Centralkyrkotypen är mycket ovanlig i Övre Norrland, så varför byggde man så just här? Ursprungligen hade man tänkt sig en kyrka i likhet med moderkyrkan i Skellefteå, på grekisk korsplan med mittorn. Till slut förordade man dock en liksidig centralkyrka, med tanke på att en sådan antogs bli billigare i förhållande till hur mycket folk som skulle rymmas och dessutom få bättre akustik. Den skulle också bättre passa kyrk-platsen som var en högt belägen tomt som sluttade åt alla sidor. En förslagsritning upprättades 1868 av Anders Georg Boström som var stadsbyggmästare i Umeå. Den amatörmässiga ritningen var troligen uppgjord direkt efter en avbildning av 1700-talskyrkan Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm, vilken varit införd i Tidskrift för Byggnadskonst 1867. Utöver den oktogonala planformen kopierade Boström sockel-partiet med grupperingen av fönster och portal. Boströms förslag förändrades till nya ritningar i enlighet med gällande nyklassicistiska ideal av byggmästaren Anders Peter Nilsson i Stockholm, som därför i minst lika hög grad bör gälla som kyrkans arkitekt. Han gav kyrkan bl.a. en högre resning med dess tidstypiska senklassicistiska spira och förändrade fönstersättningen och portalens utformning. Kyrkan uppfördes åren 18701872 och byggdes av sten. Enligt Krister Malmströms avhandling gjordes detta av ekonomiska skäl då sten fanns i överflöd på orten medan välhugget timmer av god kvalitet skulle ha blivit betydligt dyrare på grund av transporterna. Ovanpå granitsockeln och den åttakantiga bottenvåningen vilar en indragen åttakantig lanterninvåning. Båda våningarna är slätputsade och avfärgade i vitt, med kraftiga taklister och valmade tak täckta av falsad kopparplåt. Längst upp finns ett åttakantigt klocktorn av timmer, klätt med vitmålad liggande träpanel, rundbågade svarta ljud-öppningar och tornur i alla fyra vädersträcken. Klocktornet kröns av en åttakantig spetsig spira med glob och kors. Byggnaden är orienterad efter en öst-västlig axel med kor i väster och huvudingång i öster (mot samhället), samt sidoingångar i norr och söder. De tredelade bruna trädörrarna har utskuren rombdekor och överljus, samt omges av pilastrar som bär upp en arkitrav med fronton. Portalerna flankeras på bägge sidor av höga, smala, indragna och rundbågade fönster. Kyrkans övriga väggar har tre djupt indragna kopplade fönster av samma typ. Lanterninvåningen är något lägre. Varje väggsida har inskjutna fält i putsen och två kopplade lägre fönster av samma typ som sockelvåningens. I väster finns en utanpåliggande rektangulär sakristia med rundbågade små fönster, flackt valmat tak och enkel entré från södra kortsidan. Byggnaden avvattnas med ståndrännor och svartmålade stuprör i varje hörn. Endast mindre förändringar av exteriören har skett genom åren. Den ursprungliga tanken att täcka taket med träspån ändrades vid uppförandet till täckning med järnplåt, men fr.o.m. 1961 har kyrkan kopparplåt, senast omlagd 1992. Åren 1955 -1956 ommålades fasaderna med kalkfärg samt 1991 med kc-färg. Ett äldre vykort antyder att tornet ursprungligen hade mörk färgsättning och att grindstolparna var putsade och avfärgade i vitt. Handikappramper av granit samt smidesräcken vid huvudentrén tillkom 1988. Den största exteriöra förändringen är tillbyggnaden mot öster. Det började som ett närmast kvadratiskt pannrum 1914, men utvidgades sedan till en rektangulär låg pannrumsbyggnad 1938, varefter den byggdes på med 1,4 meter och omgestaltades till sakristia 1955 -1956. De tre västra korfönstren blev därmed skymda och murades igen. Utifrån har sakristian på baksidan emellertid mindre betydelse för helhetsintrycket eftersom den inte syns alls från kyrkans exponerade framsida. |
